Henriksson backar inte upp Norrback i vargfrågan: "Besvärsrätten är en otroligt viktig princip"

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson vill inte gå riksdagsledamoten Anders Norrbacks (SFP) väg och inskränka på besvärsrätten. Hon vill åtgärda grundproblemet, förtroendebristen mellan lokalbefolkning och myndigheter.

Partiordförande Anna-Maja Henriksson (SFP) backar inte upp riksdagsledamoten Anders Norrbacks (SFP) initiativ om att kringskära besvärsrätten för att underlätta avskjutningen av varg.
08.02.2022 10:00 UPPDATERAD 08.02.2022 10:22
Riksdagsledamoten Anders Norrback (SFP) har lovat jobba för att kringskära besvärsrätten sedan beslutet om stamvårdande jakt på varg föll i domstol i januari. Förra veckan sade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz att gruppen inte diskuterat frågan närmare.
Partiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson backar inte upp Norrbacks förslag.
– I Finland utgår vi från att man ska kunna överklaga myndighetsbeslut, och det är en otroligt viktig princip i sig. På rak arm har jag svårt att se att man skulle kunna inskränka på besvärsrätten, säger hon.
Norrback har sagt sig respektera principen, men han vill komma åt så kallade okynnesbesvär – att folk överklagar enkom för att förhala eller stoppa processer. Han skrev på insändarplats i HBL att jurister måste fundera på hur hans politiska vilja ska kunna omsättas.
Norrbacks frustration är riktad mot naturskyddsorganisationer som överklagar Viltcentralens beslut till domstol, som nu senast då den stamvårdande jakten stoppades. Den skulle ha tillåtit att 18 vargar hade fällts i vinter, främst ödemarksvargar som inte orsakat problem. EU:s naturdirektiv tillåter ändå inte jakt på ödemarksvargar.
Det har hänt att naturskyddsorganisationer har överklagat myndighetsbeslut på lösa grunder. Men enligt HBL:s uppgifter har domstolarna åren 2015–2021 också funnit hela 46 myndighetsbeslut lagstridiga efter att de redan verkställts. Genom de här besluten har 63 vargar avlivats utan stöd av lagen.
Det är en anledning till att naturskyddsorganisationernas medlemmar, inte minst de som bor i glesbygden och försvarar vargen, har dåligt förtroende för Jord- och skogsbruksministeriet och Viltcentralen. Det är en orsak till att de överklagar beslut om stamvårdande jakt.
Anna-Maja Henriksson noterar en liknande förtroendebrist mellan den del av lokalbefolkningen som känner sig otrygg eller sin näring hotad, och myndigheterna. Hon säger att det finns skäl att fundera på hur man återskapar det förtroendet.
– Det här är en problematik som jag ser gå igen, tyvärr ofta i frågor om djur som orsakar skador på näringar eller påverkar tryggheten, säger hon och hänvisar till likheter mellan vargfrågan och hanteringen av arter som gråsäl och storskarv.
– Vi har en problematik som man inte kan blunda för i längden.
Henrikssons recept är att man uppriktigt försöker förstå orsaken till lokalbefolkningens missnöje gentemot myndigheterna.
– Jag förstår Anders Norrbacks frustration. Han är själv fårfarmare och har upplevt hur det är att ha vargen strykande utanför. Men jag tror inte att svaret är att man inskränker på besvärsrätten.

ANDRA LÄSER