Inga dödsfall i överdos i Nordens största injiceringsrum

Ett tjugotal stadsfullmäktigeledamöter vill ha injiceringsrum för missbrukare till Helsingfors, och de får stöd av bland annat den biträdande borgmästaren med ansvar för frågorna. Ärendet är uppe i social- och hälsovårdsnämnden igen på tisdag.

I Köpenhamn öppnades ett brukarrum för sex år sedan och hösten 2016 ytterligare ett. Med sina tusen kvadratmeter kallas det Nordens, och till och med världens, största.

Här finns plats för tjugo personer att injicera och åtta att röka tung narkotika samtidigt, som de själva har med sig. Det sker i bås med glasdörrar och under övervakning av personal. Bemanningen är sex sjukskötare och pedagoger.

"Fixerummet" har flera fördelar, säger Bo Møller Nielsen, driftschef vid Centret för utsatta vuxna och familjer vid Köpenhamns kommun.

– Det är bra för missbrukarna vars hälsa förbättras så att de inte dör av överdoser och vi kan ta hand om infektioner och andra narkotikarelaterade åkommor. Det avlastar också området så att missbruk inte sker i parker och trappuppgångar.

Sedan rummen infördes har det farliga avfallet i området minskat med 80–90 procent enligt teknik- och miljöförvaltningen.

De båda rummen finns i stadsdelen Vesterbro, nära järnvägsstationen. Det är här bruket och handeln i hög grad sker i Köpenhamn, och det är också Møller Nielsens råd till Helsingfors: Injiceringsrummen ska finnas där missbrukarna rör sig.

– Man måste vara uppmärksam på placeringen. Annars är det ingen idé med dem.

2017 gjordes över 400 000 besök till de två rummen i Köpenhamn. I statistiken finns flera hundra fall av överdoser, men inte ett enda dödsfall.

– Det tycker jag är fantastiskt, säger Bo Møller Nielsen.

Samtidigt sticker han inte under stol med att det också finns utmaningar, och att brukarrummen innebär en belastning i synnerhet för dem som bor närmast eller driver affärsverksamhet i närheten.

Det uppstår så gott som alltid kö utanför brukarrummen, och han säger att det är en "hård och eländig" miljö att se på.

Trycket på personalen är stort, och stundvis stängs rummen av säkerhetsskäl. Då kan det bli oroligt när folk inte kommer in.

Møller Nielsen säger att staden satsar mycket på renhållningen i injektionsrummens omedelbara närhet – för även om det efter att injektionsrummen infördes hittas klart färre kanyler i stadsdelen, finns det sprutor utanför dem. De behöver plockas bort så fort som möjligt.

Det sker också narkotikahandel nära rummen.

– Vi har ett gott samarbete med polisen kring hur problemet ska hanteras så det inte tar överhanden, säger han.

Precis som i Finland är det olagligt att inneha eller anskaffa narkotika i Danmark. Men polisen och kommunen har kommit överens om att polisen inte konfiskerar narkotika som är för eget bruk i ett bestämt avgränsat område kring rummen, utan i stället styr personerna till dem. Det här för att rummen ska kunna uppfylla sitt syfte och missbruket komma bort från allmänna platser.

Ibland talas det om straffria zoner, i Köpenhamn innefattas en stor del av stadsdelen.

– Det gäller att se på det hela i ett lite större perspektiv och det här har ju en funktion. Det är en bra lösning som är till gagn för missbrukarna, har chefen för den operativa specialavdelningen i Köpenhamn, Dannie Rise, sagt till Danmarks radio.

I det utlåtande som den finska polisen gett till motionen om brukarrum i Helsingfors landar polisen i att förslaget inte är genomförbart på grund av att det strider mot rådande lagstiftning. Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, skriver ändå på Twitter att nuvarande lag i Finland torde tillåta att polisen agerar liknande som i Danmark.

Av de nordiska huvudstäderna har också Norge injiceringsrum, i Oslo finns ett sedan tretton år tillbaka. Det är högaktuellt i och med att regeringen vill utvidga verksamheten, och föreslår att injiceringsrummet ska bli ett brukarrum och tillåta injicering av annan narkotika än heroin samt rökning.

I Köpenhamn har rökning av tung narkotika tillåtits från början, och två tredjedelar av besöken består enligt Bo Møller Nielsen av personer som röker i första hand kokainbaserat crack.

Men det är bland dem som injicerar som risken för dödsfall är störst. Grupperna är rätt olika varandra – med en större rastlöshet hos rökarna – och skulle Bo Møller Nielsen starta om verksamheten i dag hade han inte placerat de olika brukarna i samma lokaler.

I Helsingfors har man ännu inte bestämt sig för hur brukarrummet, eller brukarrummen, ska se ut om det godkänns i stadsfullmäktige. Tuukka Tammi, utvecklingschef vid Institutet för hälsa och välfärd, säger att rökning av tung narkotika inte är lika vanligt i Finland som exempelvis i Danmark.

Vad gäller placering av rummen tänker han sig att det lönar sig att placerar dem på platser där det redan i dag finns sprututbyte, eftersom det rör sig mer folk med missbruk i områdena. Tammi talar för att man hellre inrättar fler rum, än ett stort.

I Köpenhamn är budgeten för att driva de två brukarrummen 4,3 miljoner euro per år. Det nya – H17 kallat – kostade 3,5 miljoner euro att bygga.

Det är mycket pengar, medger Bo Møller Nielsen, men han betonar att det handlar om en helhetsbedömning. I injektionsrummen får missbrukarna akut sjukvård och de kan hänvisas till läkare samt till behandling för att komma ur missbruket.

– Vi talar också om missbrukarliv och livskvalitet. Man ser inte längre i samma utsträckning folk på stan med hemska skador. De som dör sitter oftast hemma och tar sin narkotika.

Vad gäller invånarna i staden är det en balansgång mellan de som bor nära och berörs mer direkt, och de som fått sin stadsdel uppstädad och därmed fått en trivsammare stad. Okontroversiellt är det inte.

– Jo, för det första kravet för att hjälpa folk är att acceptera dem för dem de är. Vi vill att folk ska bli hjälpta.