Att gå på eftis är vanligare bland svenskspråkiga barn – men dåliga arbetsvillkor skapar personalbrist

Allt fler barn i de lägsta årskurserna deltar i eftermiddagsverksamhet, och bland svenskspråkiga barn är andelen hela 23 procentenheter högre än i landet i genomsnitt. Osäkra arbetsvillkor och deltidsjobb bidrar till att personalbristen är stor särskilt i huvudstadsregionen.

I huvudstadsregionen går hela 91 procent av eleverna i årskurs ett på eftis, medan motsvarande andel är 69 procent i Österbotten. Det hänger delvis ihop med att fler barn i städerna i regel går på eftis.
04.12.2020 10:08 UPPDATERAD 04.12.2020 19:15
Andelen av de yngsta grundskoleleverna som deltar i eftermiddagsverksamhet har ökat stadigt ända sedan millennieskiftet.
Av hela landets ettor och tvåor deltar i snitt 46 procent i eftermiddagsverksamhet efter skolan. På svenskt håll är deltagandet betydligt större än i genomsnitt: av eleverna i årskurs ett deltar 78 procent i eftermiddagsverksamhet och av barnen i årskurs två deltar 61 procent. Det visar en färsk kartläggning som Sydkustens landskapsförbund har gjort.
Men deltagandet varierar mellan kommuner och regioner, och är i regel störst i städerna. I huvudstadsregionen går hela 91 procent av eleverna i årskurs ett på eftis, medan motsvarande andel är 69 procent i Österbotten.

ANDRA LÄSER