Byggstart för första anläggningen för grönt väte

Produktion av grönt väte och produktion med hjälp av grönt väte har lyfts upp som de stora möjligheterna i ett Europa som snabbt behöver alternativ till den ryska energin.

Finland har alla möjligheter att bli ett föregångsland när det gäller grönt väte. Det är både Gasgrids vd Olli Sipilä och företaget P2X vd Herkko Plit övertygade om. P2X inledde på fredagen byggnadsarbetet på sin anläggning i Harjavalta.

Anläggningen i Harjavalta får en effekt på 20 megawatt och är i ett europeiskt perspektiv stor. Investeringen går på 70 miljoner euro och redan nästa år är det meningen att allt ska vara klart för produktion.

– Det finns många planer, men vi är först med investeringsbeslut och byggstart. Det ger oss en möjlighet att forma marknaden, säger Plit.

Trots att byggnadsarbetet bara startat har P2X redan förhandlat med eventuella blivande kunder. Plit vill inte nämna enskilda företag, men intresserade köpare finns det till exempel inom industri och trafik, också fartygstrafik. Företaget utreder med stöd från Östersjöfonden potentialen för grönt väte och förnybara, syntetiska bränslen i fartygstrafiken.

– All vår produktion har vi ändå inte sålt ännu, säger P2X vd.

När produktionen väl är i gång kommer kunderna, det är Herkko Plit övertygad om. Det är lite som med frågan om vad som kom först, hönan eller ägget? Produktionen skapar en efterfrågan som inte kan finnas innan det finns någonting att sälja.

De många planerna på grönt väte kräver stora mängder förnybar energi, men Plit tror att utbyggnaden av vindkraft och den ökade produktionen av grönt väte går hand i hand. Det finns omfattande planer på att bygga ut vindkraften i Finland, påpekar han. Också stamnätsbolaget Fingrid jobbar på att få den nya produktionen ansluten till nätet.

Anläggningen i Harjavalta får ett stöd från Arbets- och näringsministeriet på 26 miljoner euro och lån från Klimatfonden. Flera finansieringsavtal med både inhemska och utländska placerare och partner har också ingåtts.

Det gröna vätet produceras med förnybar energi genom elektrolys av vatten. En del av vätet blir syntetiskt bränsle, till exempel syntetisk metan, främst för den tunga trafiken men också för sjöfarten. Den värme och det syre som uppstår i processen är det meningen att använda i industriella processer.

Även om P2X är det första företag som kommer i gång med byggnadsarbetet på en fabrik för grönt väte, har många andra planer på stora anläggningar. Bland dem finns företaget Flexens  som HBL skrev om i december. I mitten av november presenterade företaget planerna på det som kan bli Finlands hittills största vätgasanläggning. Den ska byggas i Karleby och har en kapacitet på cirka 300 megawatt vätgas.

Investeringen beräknas till omkring 500 miljoner euro och produktionen av huvudsakligen grön vätgas och ammoniak är tänkt att köra i gång i slutet av år 2027. Flexens hoppas på stöd från EU:s innovationsfond.

Viktigt med tanke på den finska vätgasekonomin är också det ledningsnät som bolaget Gasgrids dotterbolag Vetyverkot planerar. Vätgasnätet ska enligt planerna byggas längs västkusten, runt Bottenviken över till Sverige. Tanken är att ansluta också Harjavalta till nätet.

– Gasnätet är viktigt för oss och för våra möjligheter att transportera vätet kostnadseffektivt, det är bra att infrastrukturen kommer på plats, säger Herkko Plit.

Plit tycker det är bra att det finns planer på många anläggningar för grönt väte i Finland. Företagen bakom dem konkurrerar inte, tvärtom stöder de varandra, anser han. Det behövs många aktörer för att skapa en fungerande marknad.

Också Gasgrids vd Olli Sipilä ser positivt på väteklustrets möjligheter i Finland. Samarbetet mellan olika företag som jobbar med grönt väte är gott och konkurrenskraften gentemot andra länder är också god.

– Just nu är Finland beroende av energiimport, men ser vi framåt är vi inte bara självförsörjande då det gäller energi utan vi blir ett land som exporterar, säger Sipilä.

Enligt honom finns beräkningar som ger vid handen att väte på sikt kunde stå för mellan 20 och 30 procent av energin inom EU. Av det gröna vätet inom EU kunde i sin tur omkring 40 procent komma från Finland.

Möjligheterna är stora också när det gäller produktion av bränslen för flyg- och fartygstrafik.

Vid sidan av energi är ammoniak för produktion av gödsel en viktig produkt inom väteekonomin. Rysk naturgas har varit en viktig råvara vid gödselproduktionen och upp till fyra femtedelar av gödselproduktionen i EU har varit beroende av råvaror från Ryssland och Ukraina. Nu kan de råvarorna ersättas.

– Den nya infrastrukturen skapar förutsättningarna för väteekonomi och ny industri, säger Sipilä.