I dag offentliggörs fredspriset – de här kan vara årets vinnare

Greta Thunberg eller världshälsoorganisationen WHO kan få Nobels fredspris i år, men det kan också mången annan. Bland annat pressfriheten och klimatkampen kan stå på agendan.

Klimataktivisten Greta Thunberg och organisationen Fridays for future tillhör favoriterna till årets fredspris. Arkivfoto.
I början av 2000-talet möttes offentliggörandet av Nobels fredspris flitigt av samma reaktioner som genom åren omgärdat litteraturpriset.
Vem då? undrade många världen över om fredspristagare som Shirin Ebadi (2003), Wangari Maathai (2004) och Mohammed Yunus (2006).
De senaste åren syns dock en annan trend. Flera av 2010-talets pristagare har antingen tillhört huvudfavoriterna på förhand eller åtminstone varit bland de mest omnämnda, som etiopiske premiärministern Abiy Ahmed i fjol, kongolesiske läkaren Denis Mukwege året dessförinnan och Colombias president Juan Manuel Santos 2016.…

2010-talets pristagare

Här är de tio senaste årens mottagare av Nobels fredspris:
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

Dags för Greta?

Lägger man till det faktum att vinnaren ofta är någon som egentligen var favorit något år tidigare så finns en given huvudkandidat då den norska Nobelkommittén säger sitt i dag klockan 12 finsk tid. Och det är någon som har många anhängare.
– Jag hoppas och tror att det blir Greta Thunberg. På ett effektivt och väldigt skickligt sätt har hon satt strålkastarljuset på den stora ödesfrågan – klimatet – och även gett barn och unga en väldigt stark röst, säger svenska Radiohjälpens generalsekreterare Kristina Henschen.
Thunberg och organisationen Fridays for future tillhörde favoriterna redan i fjol. I år nämns de främst sida vid sida med FN:s världshälsoorganisation, WHO – självklart med anledning av coronapandemin.
Världshälsoorganisation WHO och dess generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har även före coronapandemin nämnts som lämplig fredspristagare för sina insatser kring bättre hälsa i världen. Arkivfoto.

Vinnare i öst?

Att coronan slagit till i huvudsak efter nomineringstidens utgång den 31 januari ligger dock WHO i fatet. Samma sak gäller för flera andra områden där de inblandade mycket väl annars skulle kunna uppmärksammas med ett fredspris – till exempel demokratirörelsen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.
Ryska människorättsveteranen Svetlana Gannusjkina – här med två unga syriska flyktingar – har i flera år nominerats till Nobels fredspris. Ingen från det forna Sovjet har fått priset sedan siste presidenten Michail Gorbatjov hedrades år 1990. Arkivfoto.
– Att lyfta fram henne eller den kvinnorörelse som har spelat en väldigt stor roll vore ett sätt att verkligen lyfta fram situationen i Belarus, på ett bra sätt. Det har också varit en väldigt uttalad ickevåldsstrategi, säger Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.
Han kan se flera andra goda kandidater i det område som en gång var Sovjetunionen.
– Memorial i Ryssland vore ett väldigt bra val. De har funnits länge och har gjort oerhört viktiga insatser under lång tid, säger Uggla och nämner även krimtataren Abdurasjid Dzjeparov som lämplig vinnare.
Också oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har nämnts i spekulationerna.
Den tidigare fängslade Reuters-journalisten Wa Lone och hans kollega Kyaw Soe Oo har prisats för sin rapportering om situationen för rohingyerna i Myanmar (Burma). Kanske kan deras insatser nu uppmärksammas med Nobels fredspris. Arkivfoto.

Pressfrihet?

I Norge finns samtidigt starka röster som talar för att uppmärksamma pressfrihet och journalister som kämpar i motvind mot krig och diktaturer.
Henrik Urdal på fredsforskningsinstitutet Prio har satt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) i topp på sin spekulationslista och nämner även Reportrar utan gränser (RSF) och diverse skribenter och medier i Ryssland, Turkiet och Myanmar.
– Att man har trovärdiga källor för information är viktigt för stabiliteten också i demokratiskt högt utvecklade länder, säger Urdal till nyhetsbyrån NTB.
Flera unga afrikanska kvinnor nämns också i spekulationerna i Norge, däribland Alaa Salah, som var en av förgrundsfigurerna under de stora folkliga protesterna mot Sudans förre diktator Omar al-Bashir i fjol. Ett pris till henne eller någon av de andra afrikanerna skulle samtidigt innebära att kontinenten tilldelas fredspriset för tredje året i rad.
Flera FN-organ tillhör också favoriterna, förutom världshälsoorganisationen WHO också flyktingorganet UNHCR och livsmedelsprogrammet WFP.

Nobels fredspris

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde. I år har 211 enskilda personer och 107 organisationer nominerats.
Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 19, Afrika 12 och Sydamerika 3.
Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Somaliska aktivisten Ilwad Elman omnämns som tänkbar fredspristagare tillsammans med bland andra libyska Hajer Sharief och sudanesiska Alaa Salah. I så fall blir det tredje året i rad som afrikaner prisas av den norska Nobelkommittén. Arkivfoto.
Fängslade uiguren Ilham Tohti fick EU-parlamentets Sacharovpris 2019 och ses som tänkbar vinnare även av Nobels fredspris. Senast en dissident i Kina hedrades – då Liu Xiaobo fick priset 2010 – ledde det dock till stor och långvarig irritation från Peking gentemot Norge. Arkivfoto.
Artikeln har uppdaterats.

Och vinnaren är...

Här är några av de personer och organisationer som flitigt nämns i spekulationerna inför offentliggörandet av årets fredspris:
* Svenska klimataktivisten Greta Thunberg och ungdomsrörelsen Fridays for future.
* FN:s världshälsoorganisation, WHO.
* Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.
* Greklands förre premiärminister Aleksis Tsipras och Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev.
* FN:s flyktingorgan, UNHCR.
* Ryska människorättsorganisationen Memorial och aktivisten Svetlana Gannusjkina.
* Egyptiska välgörenhetsaktivisten Maggie Gobran.
* Demokratiaktivisterna Nathan Law, Joshua Wong och Agnes Chow i Hongkong.
* Fängslade uiguren Ilham Tohti.
* Belarusiske aktivisten Ales Bjaljatski.
* Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
* USA:s president Donald Trump.
* Romersk-katolska kyrkans påve Franciskus I.
* Ungdoms- och kvinnoaktivisterna Ilwad Elman från Somalia och Hajer Sharief från Libyen.
* Sudanesiska demokratiaktivisten Alaa Salah.

ANDRA LÄSER