”Jag är mer orolig för hur Turkiet tolkar det” – så kommenterar politiker det färska avtalet

– Det är viktigt att säga att våra lagar inte ändras, och finländsk lag skyddar fortfarande alla i Finland, säger Eva Biaudet (SFP). Hon är inte bekväm med den situation Finland och Sverige hamnat i och påpekar att avtalet inte ändrar på lag och rätt.

Eva Biaudet (SFP) är inte bekväm med den situation som uppstått då Finland och Sverige tvingats förhandla sig fram, men säger att vi inte gett avkall på det som står i våra lagar.
Bläcket hade knappt torkat på det trilaterala avtalet mellan Finland, Sverige och Turkiet innan tolkningar började florera på olika håll. I Turkiet framhöll presidenten Recep Tayyip Erdogan att ”Turkiet fick allt vi ville ha”. Samtidigt framhöll president Sauli Niinistö att avtalet inte innebär några ändringar i vår lag eller i vår syn på vad som klassar som terroristgrupper. Avtalet innehåller ändå löfte om mer samarbete kring bekämpning av terrorism.
Det faktum att ett avtal nåddes och processen kan gå vidare gav snabbt upphov till hejarop från finländska beslutsfattare.
– Fenomenalt jobbat under ledning av president Niinistö. Vägen mot medlemskapsförhandlingar och mot alliansen är nu öppen, twittrade Petteri Orpo, Samlingspartiets ordförande.
Att avtalet finns till uppfattas ändå på många håll som en seger för Turkiet, där Finland och Sverige fått bita i det sura äpplet, oberoende av att en närmare granskning av punkter och kommatecken också kan tolkas som att de största farhågorna motats i grind.
– Jag är inte orolig över hur avtalet blir läst i Finland, men nog oroligare över hur det tolkas i Turkiet, säger riksdagsledamoten Eva Biaudet (SFP) som befinner sig på arbetsresa i Genève hos FN:s människorättsråd.
Biaudet har i förväg uttryckt oro för Turkiets krav.
När hon läst igenom avtalet säger hon att det politiskt inte ändrar på nåt, men förstår att många är oroliga, särskilt kurdiska minoriteter. Hon bedömer att det ser ut att vara tydligt vikt för turkiska behov, och är alltjämt ”olycklig över att vi hamnat i den här situationen”.
– Men vi har inte gett avkall på det som står i våra lagar, säger Biaudet och tillägger att de finländska lagarna som gäller utlämningar är stränga, och att de gäller även i fortsättning.
– Alla som bor i Finland är skyddade av dem, och det är viktigt att säga för många som kan vara oroliga.
– Vi kommer att ha fler möten med Turkiska myndigheter, men när det gäller vilken information som Inrikesministeriet kan dela, så har vi också där vår egen lagstiftning om vilken information som kan ges. Det är i egna trygga händer, även om det kanske är något folk varit rädda för.
Också EU som referensram, internationella avtal och mänskliga rättigheter gäller, säger hon.
Biaudet noterar att också Turkiet binds av samma principer, av Natostadgarna och nu även av det här avtalet.
– Man kan säga att Turkiet också binder sig vid det. Det har ju funnits en oro över fler aggressioner mot kurderna i Syrien, men nu finns här en klar referens till Natos stadgar, och man kan säga att det binder även Turkiet.
I avtalet står att de tre länderna alla står fast vid de ”värderingar och principer” som står i Washingtonavtalet, Natos grundläggande avtal. I det står bland annat att länderna förbinder sig till rättsstatsprinciper och till FN:s stadgar.
Oron kring förhandlingarna med Turkiet har också gällt de olika uppfattningarna om vad som ska klassas som terrorism. I avtalet finns nu inte några krav på att ändra de ramar Finland går efter, det vill säga EU:s terroristlista. Däremot står det att Finland och Sverige inte ska ”stödja” YPG/PYG, det vill säga det syriska kurdpartiet och dess militära gruppering, som stridit mot Islamiska staten i Syrien, eller rörelsen kring Fethullah Gülen.
Johan Kvarnström (SDP) säger att det kurdiska folkets vänskapsgrupp i riksdagen medvetet har undvikit att gå in i sådan en offentlig diskussion som riskerar gå på Erdogans villkor, till exempel om ”vem som är terrorist eller inte”.
Riksdagsledamoten Johan Kvarnström (SDP), som leder Kurdiska folkets vänskapsgrupp i riksdagen, bedömer att det låter ”konstgjort” och symboliskt.
– Det finns inte ett sådant stöd nu heller vad jag förstår. Den stora frågan är att USA har stött dem i striden mot IS, medan Finlands roll är marginell, säger Kvarnström och frågar sig om den delen av pappret ska föreställa en hälsning till USA, och vad det i så fall betyder.
– Det är ju en fråga som kan bli aktuell igen, eller det finns en risk för det, säger Kvarnström och tillägger att världen redan som det är varit otacksam mot de kurder som stridit mot IS.
Löften om att fördöma och bekämpa terrorism ser Kvarnström som självklara.
– Naturligtvis fördömer vi väpnade attacker mot civila.
Biaudet säger att hon tror att man fortfarande kan vara tacksam gentemot kurdernas kamp mot IS och ”avtalet ändrar inte på det”. Att ge stöd i form av humanitärt stöd är också möjligt, säger Biaudet.
Det viktiga är att man inte gått med på Turkiets linje att klassa alla nämnda grupperingar som terroristgrupper, säger Biaudet, och framhåller faran i att stämplar som ”gülenister” används på alla möjliga grupper, till exempel aktivister för kvinnors rättigheter. Helst hade hon sett att det inte funnits några referenser alls till olika organisationer.
– Men jag är mer orolig över hur det här kan läsas olika i Turkiet. Det är något vi får leva med, och vi måste därför vara tydliga och kommunicera vår tolkning.

ANDRA LÄSER