Coronaräkningen 15 miljarder – liknande lösning kommer inte igen, säger Saarikko

Finansminister Annika Saarikko (C) säger att den coronaräkning på 15 miljarder som separerats från de övriga statsfinanserna är något som inte görs igen, trots kriget. – Dels för att den här krisen är annorlunda, dels för att vi redan har en kris under oss.

Finansminister Annika Saarikko har inte velat tala så mycket om hur landrisken för investeringar ser ut i Finland i andras ögon, eftersom hon "inte vill skapa en självuppfyllande profetia".
21.03.2022 15:38 UPPDATERAD 21.03.2022 16:16
Budgetramen hade redan börjat förberedas då Ryssland invaderade Ukraina. Nu får en del rivas upp och göras om, säger finansminister Annika Saarikko (C).
– Nu är det oundvikligt att vi måste uppdatera det och se vad som är nödvändigt jämfört med det första utkastet.
Samtidigt håller hon fast vid den budgetram som är överenskommen sedan tidigare. Det som ska göras om ska styras om från annat, anser hon. Ett undantag verkar ändå försvarsutgifterna utgöra.
Saarikko har tidigare varnat för att läget kan leda till stagflation – stigande inflation men stagnerad tillväxt. Än så länge är de ekonomiska utsikterna ändå mycket grumliga, påpekar hon.
Att hon hajade till i matbutiken då hon såg priset på ett paket kaffe utgör inte ett personligt problem för just henne, men nog för andra, medger hon.
– Jag har möjligheten att göra det inköpet – men för många finländare är det mycket, mycket svårt.
Saarikko varnar för att det i viss mån blir en nödvändighet att leva med det.
– På samma sätt som coronapandemin tvingade oss att anpassa våra liv, så kommer prishöjningarna att tvinga oss att anpassa oss till att göra nya val, säger hon.

Vill bromsa förslag om biobränslen

Saarikko lyfter å sin sida fram att det behövs snabba lösningar för transporterna, som lider av de höga bränslepriserna. I efterhand syns de i konsumentpriserna, men transportbranschen har inte kunnat ta ut prishöjningen i förväg, och det har lett till en akut kris, säger hon.
– Själv anser jag att man kan bromsa upp distributionsplikten för biobränslen, säger Saarikko.
Hennes förslag går emot tidigare regeringsbeslut att höja distributionsplikten, det vill säga andelen biobränslen, för att fasa ut fossila bränslen. Regeringen har tidigare beslutat höja andelen, men marknadsläget för biobränslen gör åtgärden dyr. Den planerade höjningen av andelen biobränslen har beräknats kosta tiotals cent per liter år 2030.
– En tillfällig sänkning av distributionsplikten är därför något vi kunde se på. Direkta stöd är också ett alternativ som utreds, men en sänkning av distributionsplikten skulle gagna också andra än transportbranschen.
Den åtgärden skulle heller inte inverka på statsfinanserna, men det skulle också vara ett tillfälligt steg bort från planen att fasa ut fossila bränslen.

”I samma serie som resten av Norden”

Saarikko är nöjd med hur sysselsättningen stigit. Prognosen är att sysselsättningsgraden stiger från 73,5 i år till 73,8 nästa år, och Saarikko säger att Finland nu är ungefär "i samma serie" som övriga Norden.
Sysselsättningsstatistiken påverkas dock av att det varit högkonjunktur och av stora återhämtningsprogram som pumpat ut pengar i Europa.
Något liknande kan det inte bli för Finlands del framöver, säger Saarikko.
– Vi har nu en coronaräkning på 15 miljarder, separat från den vanliga budgetramen. Något motsvarande gör vi inte framöver. Dels för att den här krisen är annorlunda, dels för att vi redan har en under oss.
Budgetramen ska enligt tidigare beslut innehålla antingen nedskärningar eller högre intäkter på 370 miljoner. Saarikko har inte släppt greppet om ramen, utan anser att man i så fall får prioritera om saker. Bland annat anser hon att alla investeringar i forskning och utveckling bör hållas kvar, och att besparingarna ska hittas någon annanstans.
Det som försvaret behöver hänger kvar som en separat fråga – något som inte nödvändigtvis bakas in i ramen.
Men ministerierna ropar nu om behov för mycket annat. På grund av den skenande inflationen anser till exempel social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) att det behövs indexjusteringar på de sociala förmånerna redan i år. Armbrytningen om budgetramen pågår mellan Finansministeriet och de övriga ministerierna.
– Europeiska centralbanken försäkrar att tillväxten kan fortgå. Men jag funderar på att Finland, med våra specifika geopolitiska omständigheter, kan möta svårigheter. Hur inverkar osäkerheten till exempel på konsumtionen, börjar folk lägga pengar i madrassen? Hur påverkar det investeringar i Finland? Jag har inte velat tala så mycket om landrisken eftersom jag inte vill att det ska bli någon självuppfyllande profetia.
Saarikko träffade föreningarna för politikjournalister och ekonomijournalister på måndagen.

ANDRA LÄSER