Torkan bekymrar potatisodlare i Sibbo: "Vädret är aldrig normalt nu för tiden"

Naturinstitutet Lukes färska skördeprognos ser för flera grödor lovande ut inför hösten – åtminstone nationellt. Men i Sibbo är potatisodlarna Birgitta och Claes Lindberg oroliga över hur torkan kommer att påverka skörden.

Birgitta Nikander-Lindberg och Claes Lindberg är potatisodlare i Sibbo.
Anna Korkmananna.korkman@hbl.fi
20.08.2022 05:00 UPPDATERAD 20.08.2022 10:43
När vi träffar paret Lindberg på deras potatisåker invid Sibbo å på fredag morgon har Claes Lindberg redan hunnit leverera ett lass potatis till några affärer i Borgå. Bekymrat blickar Birgitta och Claes ut över potatisfältet som går i nyanser av mörkgrönt till gulgrönt.
Jorden i åkern är kruttorr.
– I går besökte vi ett annat av våra skiften och konstaterade att så här torrt har det aldrig varit på den åkern och aldrig så här dålig skörd. Eventuellt upplevde vi något liknande då vi började odla potatis på 80-talet, säger Birgitta Lindberg.
Helst ska jordstrukturen vara fuktig och porös och vädret svalt för att potatisen ska frodas.
– Men nu finns det ingen fukt i jorden, säger Claes Lindberg och gräver lite med potatishackan tills några gula knölar uppenbarar sig.
– Varje gång det har utlovats, säg, 10-12 millimeter regn i sommar, har det kommit runt 5 millimeter. Inga stora regn har fallit. Jorden är som aska, tillägger Birgitta Lindberg.
Paret Lindberg odlar potatis på tio hektar åkermark som är arrenderad till 75 procent. Utöver potatisen, odlar de också en del färskärter.

Uteblivet regn – arbetsdryg bevattning nödvändig

Eftersom regnet uteblivit har paret tvingats förlita sig på egen manuell bevattning. Vid åkerkanten står en väldig vattenkanon med långa hoprullade slangar som kan leda vattnet från ån till odlingarna. Paret Lindberg grämer sig över att bevattningen kom i gång för sent i år.
Birgitta Nikander-Lindberg och Claes Lindberg vid vattenkanonen som används för bevattning.
Claes Lindberg brukar parkera lastbilen vid maskinen och sedan övervaka bevattningen sent inpå natten.
– Bevattningen måste skötas på natten då det är vindstilla och för att undvika att vattnet avdunstar. Det är arbetsdrygt eftersom skiftena ligger på flera kilometers avstånd och den stora maskinen ska transporteras, rören bäras och kopplas fast, säger Claes Lindberg.
För att få en ordentlig potatisskörd nu för tiden borde man ha möjlighet till konstbevattning, slår Birgitta Lindberg fast.
En av årets nykomlingar i parets potatisåker – Baltic Rose, som påminner om sorten Rosamunda med sitt röda skal.

Vädergudarna avgör

Upptagningen av potatisen har pågått sedan midsommar. Tidigare skedde upptagningen av färsk potatis helt och hållet med hacka, men nu använder paret en liten skonsam maskin. I september inleds skörden av lagerpotatisen som utförs med två olika potatiströskor.
– Hur länge skörden sedan pågår beror på stora chefen där uppe i skyn. Kommer det mycket regn så tar det länge, är det så här torrt som nu går det snabbare. Men det får inte vara för torrt då man skördar heller, för då blir det skador på knölarna, säger Birgitta Lindberg.
Att potatisplantornas blad gulnat i kanterna kan tyda på näringsbrist. I år har mindre mängder gödsel än vanligt använts i odlingarna.
I Finland motsvarar utsikterna för årets potatisskörd fjolårets, enligt Naturresursinstitutet Lukes färska skördeprognos.
– Ja, situationen var liknande i fjol. Vårbruket gick inte så bra, sedan regnade det rikligt och sedan kom samma slags hetta som i år. Allt gick snett. Först var det för vått, sedan var det för torrt och hett och till sist blev det för vått igen. Vädret är aldrig lagom mer, antingen är det för mycket eller för lite, säger Birgitta Lindberg.
Vädret är aldrig lagom mer, antingen är det för mycket eller för lite.
Birgitta Lindberg
Höstens skördeprognos ser däremot ljusare ut för andra grödor som exempelvis bondböna och havre. Havreskörden beräknas bli 56 procent större än förra året.
Det är tropisk varmt på potatisåkern i Sibbo i mitten av augusti.
På frågan om hur de tänker kring att anpassa odlingarna till det förändrade klimatet, svarar Birgitta att de småningom kommer att lägga av. Att driva potatisodlingar är tungt arbete och bägge börjar närma sig sextio. Trots utmaningarna utstrålar potatisodlarna framtidstro.
– Under årens lopp har man lärt sig att man ju inte kan påverka väderleken eller världsläget. Man måste bara acceptera situationen, göra det bästa möjliga av den och kämpa på, säger Birgitta Lindberg.

Förväntad skörd 2022 från de finländska åkrarna, den 15 augusti:

Spannmålsskörden totalt 3,56 miljarder kilo (+38 %)
Korn 1,39 miljarder kilo (+34 %)
Havre 1,23 miljarder kilo (+56 %)
Vete 0,87 miljarder kilo (+29 %)
Råg 0,07 miljarder kilo (+3 %)
Rybs och raps totalt 58 miljoner kilo (+41 %)
Potatis 563 miljoner kilo (+1 %)
Ärter 89 miljoner kilo (+109 %)
Bondböna 22 miljoner kilo (+83 %)
Källa: Naturresursinstitutet Luke
Parets åker ligger vid Sibbo å.

ANDRA LÄSER