Torkan bekymrar potatisodlare i Sibbo: "Vädret är aldrig normalt nu för tiden"

När vi träffar paret Lindberg på deras potatisåker invid Sibbo å på fredag morgon har Claes Lindberg redan hunnit leverera ett lass potatis till några affärer i Borgå. Bekymrat blickar Birgitta och Claes ut över potatisfältet som går i nyanser av mörkgrönt till gulgrönt.

Jorden i åkern är kruttorr.

– I går besökte vi ett annat av våra skiften och konstaterade att så här torrt har det aldrig varit på den åkern och aldrig så här dålig skörd. Eventuellt upplevde vi något liknande då vi började odla potatis på 80-talet, säger Birgitta Lindberg.

Helst ska jordstrukturen vara fuktig och porös och vädret svalt för att potatisen ska frodas.

– Men nu finns det ingen fukt i jorden, säger Claes Lindberg och gräver lite med potatishackan tills några gula knölar uppenbarar sig.

– Varje gång det har utlovats, säg, 10-12 millimeter regn i sommar, har det kommit runt 5 millimeter. Inga stora regn har fallit. Jorden är som aska, tillägger Birgitta Lindberg.

Eftersom regnet uteblivit har paret tvingats förlita sig på egen manuell bevattning. Vid åkerkanten står en väldig vattenkanon med långa hoprullade slangar som kan leda vattnet från ån till odlingarna. Paret Lindberg grämer sig över att bevattningen kom i gång för sent i år.

Claes Lindberg brukar parkera lastbilen vid maskinen och sedan övervaka bevattningen sent inpå natten.

– Bevattningen måste skötas på natten då det är vindstilla och för att undvika att vattnet avdunstar. Det är arbetsdrygt eftersom skiftena ligger på flera kilometers avstånd och den stora maskinen ska transporteras, rören bäras och kopplas fast, säger Claes Lindberg.

För att få en ordentlig potatisskörd nu för tiden borde man ha möjlighet till konstbevattning, slår Birgitta Lindberg fast.

Upptagningen av potatisen har pågått sedan midsommar. Tidigare skedde upptagningen av färsk potatis helt och hållet med hacka, men nu använder paret en liten skonsam maskin. I september inleds skörden av lagerpotatisen som utförs med två olika potatiströskor.

– Hur länge skörden sedan pågår beror på stora chefen där uppe i skyn. Kommer det mycket regn så tar det länge, är det så här torrt som nu går det snabbare. Men det får inte vara för torrt då man skördar heller, för då blir det skador på knölarna, säger Birgitta Lindberg.

I Finland motsvarar utsikterna för årets potatisskörd fjolårets, enligt Naturresursinstitutet Lukes färska skördeprognos.

– Ja, situationen var liknande i fjol. Vårbruket gick inte så bra, sedan regnade det rikligt och sedan kom samma slags hetta som i år. Allt gick snett. Först var det för vått, sedan var det för torrt och hett och till sist blev det för vått igen. Vädret är aldrig lagom mer, antingen är det för mycket eller för lite, säger Birgitta Lindberg.

Höstens skördeprognos ser däremot ljusare ut för andra grödor som exempelvis bondböna och havre. Havreskörden beräknas bli 56 procent större än förra året.

På frågan om hur de tänker kring att anpassa odlingarna till det förändrade klimatet, svarar Birgitta att de småningom kommer att lägga av. Att driva potatisodlingar är tungt arbete och bägge börjar närma sig sextio. Trots utmaningarna utstrålar potatisodlarna framtidstro.

– Under årens lopp har man lärt sig att man ju inte kan påverka väderleken eller världsläget. Man måste bara acceptera situationen, göra det bästa möjliga av den och kämpa på, säger Birgitta Lindberg.