Bostadspriser stiger mest i Åbo och Tammerfors

Förra veckan kom flera bostadsrapporter som förutspår måttliga prisökningar på bostäder i år. Tar man hänsyn till inflationen, ger bostäder däremot inte någon bra avkastning i år eller nästa år.

Nordea, Danske Bank och Kiinteistömaailma gav sin syn på framtiden. Enligt deras rapporter ledde kriget i Ukraina till en ordentlig, men kortvarig svacka i bostadsmarknaden.

Nordea skriver i sin bostadsrapport att det under några veckor i månadsskiftet februari-mars kom in ytterst få bolåneansökningar. Men redan i slutet av mars hade antalet låneansökningar återgått till en normalnivå.

Jussi Pajala, vd för Nordea Hypoteksbank, konstaterar i ett pressmeddelande att konsumenternas försvagade förtroende för den finländska ekonomin inte har påverkat viljan att köpa bostad. Enligt honom kommer krigets direkta effekter på bostadsmarknaden att vara övergående.

Däremot gör stigande inflation och förväntade räntehöjningar att hushållens köpkraft minskar. Priset på el har stigit med i snitt 30 procent och många andra priser har också stigit. Förutom värme och el har även priserna på underhåll och renoveringar stigit, vilket satt en betydande press uppåt på bostadsvederlaget. Allt det här drabbar bostadsägare.

Också de som äger investeringsbostäder drabbas, då alla kostnader inte kan överföras till hyrorna på grund av försvagad efterfrågan, uppger banken. I snitt steg hyrorna i hela landet med 0,8 procent förra året.

Enligt Danske Bank har bostadsmarknaden i de nordiska länderna svalnat av, efter en period med kraftiga prisökningar. I Sverige och Danmark steg bostadspriserna med över 10 procent 2021. I Finland steg bostadspriserna enligt Danske Bank med 1,5 procent.

Danske Bank uppskattar att bostadspriserna kommer att stiga med 0,5 år i år och 2 procent nästa år. I Sverige väntas priserna stiga med 5 procent i år och 2 procent nästa år. I Norge och Danmark väntas priserna däremot sjunka 2023.

”Prisuppgången i Finland har varit måttlig och räntorna har inte orsakat ett likadant prishopp som i övriga nordiska länder. Det finns ingen likadan press nedåt på bostadspriserna som på andra håll”, säger Pasi Kuoppamäki, Danske Banks chefsekonom i Finland, i ett pressmeddelande.

Danske Bank tror att ECB kommer att höja styrräntan för första gången i december, vilket troligtvis kommer att återspeglas i en liten höjning av referensräntorna för bolån.

”Visst kan räntorna stiga ännu mer, men många finländare har under de senaste månaderna tagit ränteskydd, vilket kommer att stabilisera marknaden om marknadsräntorna stiger. Troligtvis förblir räntorna på bolån i Finland ganska låga 2022-2023, och stigande räntor kommer inte att skaka bostadsmarknaden nämnvärt”, säger Kuoppamäki i pressmeddelandet.

Bostadsförmedlingsbolaget Kiinteistömaailma skriver att deras prognos är gjord med artificiell intelligens som har matats med realiserade köppriser för en miljon bostäder. Prognosen görs med postnummersnoggrannhet.

Enligt deras prognos kommer priset på bostäder att stiga med 1,5 procent de kommande 12 månaderna. Mest stiger priset i Åbo och Tammerfors, där det förväntas stiga med 2,6 procent. Därefter följer Helsingfors med 2,1 procent.

Utöver den datorbaserade prognosen har Kiinteistömaailma också bett 365 bostadsförmedlare ge sin bild över bostadsmarknaden. Enligt förmedlarna är efterfrågan stor på familjebostäder. Förmedlarna uppger att det på sina håll finns brist på nya, eller ganska nya, familjebostäder.

Enligt Kiinteistömaailma finns det under våren ett överutbud av små höghuslägenheter på en del områden, till exempel i Helsingfors, Esbo, Vanda, Lahtis och Jyväskylä.

”Bostadsinvesterare har ställvis haft svårt att hyra ut sina lägenheter som är på mindre attraktiva adresser eller i dåligt skick. Dessa bostäder har kommit till försäljning i ökande takt under det senaste året”, säger Risto Kyhälä, vd för Kiinteistömaailma, i ett pressmeddelande.