Skenfolkomröstningarna hålls i regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja. På bilder från Luhansk, publicerade av The Guardian, syns uniformsklädda separatister med allvarliga ansikten köa för att lägga sina röster.
Bedömare menar att valresultatet redan är förutbestämt, precis som när liknande omröstningar genomfördes i samband med den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.
Omröstningarna döms ut av omvärlden. Frankrikes president Emmanuel Macron kallade tidigare i veckan det hela för en parodi. I FN:s säkerhetsråd säger USA:s utrikesminister Antony Blinken att ”omröstningarna är en bluff”.
– Vi kan inte – och vi kommer inte – låta Putin komma undan med det här, säger han.
Många lämnar
I omröstningen ska folket i de ryskockuperade områdena svara på om de vill att deras regioner införlivas i Ryssland, men hur många som faktiskt vill och kan rösta är oklart. En stor del av befolkningen i områdena har redan flytt och på flera håll pågår fortfarande strider. I tisdags uppgav den ukrainska armén att man gjort framsteg i Luhansk, som sedan början av juli har varit helt och hållet ockuperat av Ryssland.
En ryskbackad separatist i en vallokal i ryskockuperade Donetsk.
Ivan Fedorov, borgmästare i Melitopol i Zaporizjzja-regionen, uppmanar via Telegram invånarna att inte delta över huvud taget i vad han kallar en "pseudoomröstning".
”Öppna inte era dörrar för agitatorerna. Gå inte till vallokalerna. Ignorera hela valprocessen helt och hållet. Håll er så långt borta som det bara går från rysk militär och fiendernas utrustning”, skriver Fedorov.
Knackar dörr
Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass kommer röstningen inte att ske digitalt, så som tidigare aviserats. I stället kommer tjänstemän gå dörr till dörr under fyra dagar för att samla in röster, för att sedan öppna vallokalerna först på omröstningens sista dag, tisdag. 1 000 observatörer ska vara på plats för att övervaka valet i östra Ukraina, rapporterar Tass.
Även i Ryssland röstar människor som ursprungligen kommer från de ockuperade områdena.
Analytiker menar att omröstningarna är ett sätt för president Vladimir Putin att kunna anklaga den ukrainska armén för att attackera Ryssland när Ukraina sedan försöker återta kontrollen över regionerna.
På fredagen kom FN:s råd för mänskliga rättigheter med sin rapport om den utredning om krigsbrott som inleddes i maj. Enligt rådet har mängder av krigsbrott begåtts av den ryska sidan under kriget. Det rör sig om bombningar av civila områden, otaliga avrättningar, tortyr och sexuellt våld.
Ryssar flyr
Tidigare i veckan meddelade Putin att landet ska genomföra en ”partiell mobilisering” för att rekrytera ytterligare 300 000 soldater till kriget. Beskedet har lett till att många ryssar i vapenför ålder hastigt lämnat landet. Kort efter onsdagens presidentorder kom rapporter om utsålda flyg ut ur Ryssland och bilköer både vid den finska och georgiska gränsen.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar ryska medborgare att protestera mot mobiliseringen.
– 55 000 ryska soldater har dött under krigets sex månader. Vill ni ha mer? Inte? Protestera då. Slå tillbaka. Rym därifrån. Eller ge upp, säger han.
Den faktiska dödssiffran för ryska soldater är svår att verifiera. Källor inom Pentagon uppgav i augusti att det handlar om mellan 70 000 och 80 000 döda eller skadade ryssar.
