Insändare: Viken skuld då, Maria Ohisalo?

De grönas ordförande Maria Ohisalo talar om vår klimatskuld till kommande generationer (HBL 17.1). Jag tror att de kommande generationerna snarast kommer att förbanna de nuvarande beslutsfattarna för det enorma slöseri med resurser för så kallad grön omställning som nu pågår. Det finns inga obestridliga fakta som motiverar denna besinningslösa jakt på livets gas – koldioxid! Varför nämner ingen vattenånga som är en 50-60 gånger större växthusgas i atmosfären än koldioxid.

Om man nu tror på koldioxidens fördärvlighet för klimatet är det skäl att påminna att Finlands totala utsläpp av denna nyttiga gas är under 1 promille (! )av det globala. Samtidigt som vi slösar miljarder på att ta kål på användningen av fossila bränslen investerar länder som Indien, Indosien, Japan, Kina, Sydafrika med flera i mängder av nya kolkraftverk. Den utveckling som nu pågår i Finland (och EU) försvagar vår internationella konkurrenskraft helt onödigt. Det färskaste exemplet är att biltillverkaren BMW flyttar tillverkningen av en elmodell till Kina där tillgången på billig kolkraftsenergi är garanterad. Billig energi ger konkurrensfördelar även om produkten måste transporteras över halva världen. Den 5 juli 2020 publicerade doktorerna Scrabble, Cabot och French sitt expertgranskade arbete om den antropogena andelen av planetens koldioxidhalt. Resultatet var 48 ppm av totalt 418 ppm vilket är cirka 11 procent!

Det gemensamma hos våra politiker och beslutsfattare är att man är förblindad av de politiska klimatmålen medan de evidensbaserade konsekvensanalyserna lyser med sin frånvaro och att politiken baseras på orealistiska drömmar och önsketänkande. Ofta påhejade av medierna.

Bengt Karlsson, pensionär, Helsingfors