Inga betyg i svenska? Folktinget och SFP ger tummen ned till HBL:s chefredaktörs förslag

Folktinget och de riksdagsledamöter HBL talar med köper inte chefredaktör Erja Yläjärvis förslag att frångå sifferbetyg för svenskan i finska skolor. Argumenten är att nationalspråken ska behandlas lika och att det behövs belägg för att en sådan reform verkligen skulle gynna inlärningen.

Christina Gestrin är folktingssekreterare. 
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
04.10.2022 05:00 UPPDATERAD 04.10.2022 07:50
Hufvudstadsbladets chefredaktör Erja Yläjärvi föreslog på ledarplats i helgen att betygsättningen av svenskan i finska grundskolor kunde ändras.
”Vilken skulle skadan bli om obligatoriska svenskakurser handlade om att bekanta sig med det svenska språket på vilket sätt som helst, via tecknade serier, reklam, kändisar, mat, ja, vad som helst som intresserar unga”, frågar sig Yläjärvi.
Hennes utgångspunkt är att det behövs nya idéer för att göra skolsvenskan attraktivare, och förbättra elevernas motivation och inlärning, eftersom nuvarande modell verkar ge ett magert resultat.
”Eleverna skulle inte nödvändigtvis lära sig mindre och kurser kunde helt enkelt utvärderas med ett godkänd eller icke-godkänd”, skriver hon.
Christina Gestrin, folktingssekreterare vid Finlands svenska folkting är inte helt övertygad om att motivationen skulle förstärkas av en sådan här förändring. Hon antar att elever kanske satsar mer när de måste visa vad de kan prestera, men hennes främsta argument är ändå förankrat i lagen.
– Jag kan omöjligt tänka mig att våra nationalspråk skulle behandlas olika. Jag tycker inte det finns någon orsak att luckra upp svenskundervisningen i finska skolor, säger hon.

"Ger fel signal"

Gestrin menar att det vore bakvänt att tillmötesgå en opinion som Sannfinländarna driver.
– Spontant tänker jag att det vore att ge fel signal att göra svenskan till ett undantag. Det finns många andra skolämnen som också är obligatoriska och som också betygsätts, säger hon.
Gestrin vill hellre öka resurserna med två veckotimmar. Hon säger att regeringens beslut om en tilläggstimme från 2024 är ett viktigt steg.
De politiker som HBL talar med är inte odelat förtjusta i förslaget att frångå sifferbetyg i svenskan i finska skolor.
Johan Kvarnström (SDP), andra vice ordförande i Folktinget och suppleant i riksdagens kulturutskott, gillar att Yläjärvis initiativ utgår från att språkinlärning ska vara både nyttigt och roligt.
– Det gör att diskussionen kan föras på rätt premisser, men principen ska vara att båda nationalspråken bemöts på samma sätt, säger han.
Om sifferbetyg frångås för svenskan i finska skolor måste samma sak gälla för finskan i svenska skolor.
– Det är viktigt vilka signaler besluten skickar. Kraven ska inte vara lägre för nationalspråk än för övriga språk, säger Kvarnström.
Han säger att Yläjärvis förslag om ett mindre teoretiskt upplägg för undervisningen känns lockande, men att det behövs pedagogiskt faktaunderlag som visar att det faktiskt ger bättre utdelning.
– Det ska finnas belägg för att det fungerar. Om det inte finns kan man förstås testa med pilotprojekt, men det behövs svart på vitt innan man kan gå in för det, säger Kvarnström och håller fast vid att man även då ska tillämpa samma modell för båda nationalspråken.

Jobbar för "rolig svenska"

Mikko Ollikainen (SFP) i riksdagens kulturutskott resonerar ganska likadant. Han gillar Yläjärvis förslag till den del att det vill skapa en positiv attityd till språkinlärning. I sitt tidigare jobb som lärare jobbade han själv för ”rolig finska” i en svensk skola, då finskan inte står särskilt högt i kurs i Svenskösterbotten.
Men, säger också han, samma sak ska gälla för finskan i svenska skolor som för svenskan i finska skolor, även betygsättningsmodell.
– Jag säger inte kategoriskt nej. Möjligen kunde det här vara ett alternativ i en bredare helhet, men det kan inte gälla bara svenskan. Vi måste också granska andra ämnen om vi ser över betygsgrunderna. Svenskan i finska skolor ska inte ha någon fripassage.
Ollikainen är medveten om att Finlands Pisaresultat dalat ett tag och att inlärningen kan behöva åtgärdas. Då kunde en betygsättningsreform eventuellt vara en del i en bredare helhet, men den ska gälla i alla skolor, oberoende av ämne.
– Vi går ju in för sifferbetyg tidigare i skolan i Finland än vad de gör i Sverige. Man måste utvärdera vad som är bättre.

ANDRA LÄSER