”Det var inte en överraskning” – Kaikkonen svarar på vad Putins drag betyder för Finland

Rysslands beslut har inte kommit som en överraskning, säger försvarsminister Antti Kaikkonen (C).

Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
21.09.2022 13:54 UPPDATERAD 21.09.2022 17:29
Rysslands beslut om delvis mobilisering av upp till 300 000 man ur reserven ”skvallrar om att Ryssland har problem att nå sina mål med de nuvarande resurserna”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.
– Genom delvis mobilisering försöker Ryssland kompensera förlorade styrkor, och effekten kommer att synas efter några månader.
Tiden beror på att det i praktiken inte sker snabbt, bedömer han.
– Ryssland behöver mer manskap, men sannolikt blir det svårt att mobilisera snabbt. Om de exempelvis ska ha 300 000 man till området, så dröjer det minst flera månader, enligt min uppfattning, att utrusta och skola upp alla, och det blir inte lätt, säger Kaikkonen.
Kaikkonen bedömer att dagens nyhet förstärker uppfattningen att ett krig kan pågå länge framöver.
Kaikkonen svarade på frågor i riksdagen på onsdagen. Här är hans svar på en rad frågor från pressen kring vad läget innebär.

1. Påverkar det Finlands beredskap?

– Försvaret kommenterar inte sådant exakt, men beredskapen justeras alltid enligt behov. Någon särskild förändring i aktiviteten i våra närområden har inte observerats. Av de ryska styrkor som vanligtvis är placerade i våra närområden är en stor del nu kring Ukraina.
– I Finlands närområden är det militära läget stabilt och lugnt. Det finns ingen omedelbar orsak till oro.
Kaikkonen bedömer att ratificeringen av Finlands Natomedlemskap går väl och ”hoppas man inte behöver vänta på Turkiet”.
– I bästa fall kan vi vara fullvärdiga medlemmar före slutet av året.

2. Fortsätter vapenhjälpen till Ukraina och behövs det nu mer?

Den fortsätter, säger Kaikkonen och tillägger att det uttryckligen funnits en beredskap för att kriget kan pågå länge. I början av september deltog han i ett koordineringsmöte i tyska Ramstein där 40 länder, ledda av USA, talade vapenhjälp.
– Det finns en stark vilja att fortsätta. Men vissa länder ser kanske svårigheter i att sända mer, och också i Finland väger vi in vad vi kan avstå utan att det påverkar försvarsförmågan. Därför är det centralt att få med vapenindustrin, och det finns europeiska initiativ på gång.
– Tyvärr verkar det gå väldigt långsamt för industrin att reagera. Det finns lite materiel på hyllorna, då det vanligtvis är beställningsvaror, och det dröjer att få i gång produktion. Men det är på gång och jag kommer själv att hålla möte med den inhemska vapenindustrin.
Försvarsminister Antti Kaikkonen svarade på frågor i riksdagen om Ryssland beslut att införa delvis mobilisering.
Kaikkonen ska i oktober träffa representanter för den inhemska industrin för att tala om en utökning av den egna tillverkningen.
– Vi har redan finansiering som riksdagen godkänt, men också de inhemska leveranstiderna är rätt långa. Jag hoppas industrin kan svara mot det växande behovet. Det blir lättare att hjälpa till Ukraina om industrin kan kompensera det inom en lämplig tidtabell.

3. Borde också Europa utöka skolningen av ukrainska soldater de närmaste månaderna?

– Ryssland utökar säkert stegvis sina styrkor. Västländerna hjälper redan Ukraina genom att utbilda styrkor, bland annat är Finland med och ger utbildning i Storbritannien. Dessutom finns ett initiativ hos EU att ordna ytterligare utbildning nära Ukrainas gränser. Vi ser på om Finland ska vara med – men det är ännu inte klart.
Kan ytterligare vapenhjälp stödjas om exempelvis USA och Storbritannien kompenserar detta genom att placera enheter på övningar i våra områden i förebyggande syfte?
– Den typen av verksamhet har vi haft här under sommaren. Vi beslöt i maj om en utökad övningsverksamhet i Finland och har därför haft en större militär närvaro är planerat i år. Det har säkert varit synligt också för medborgarna. Tanken är att detta fortsätter på lämpligt sätt också framöver.

4. Hur påverkar det visumfrågan och finns det nu ett försvarsmotiv?

– Visumfrågan är på Utrikesministeriets bord och under arbete. Själva anser jag att det finns grunder för en mer restriktiv visumpolitik.

5. Är det möjligt att ryska medborgare flyr över gränsen?

– Det finns ännu inte tecken på det, men det är något som gränsbevakningen observerar. Det sker knappast plötsliga förändringar, men man följer läget.

6. Påverkar detta dubbelmedborgare?

– Den juridiken har jag ännu inte sett några bedömningar kring. Rysslands försvarsminister har talat om personer med militär utbildning. Huruvida det kan betyda något för dubbelmedborgare kan jag inte svara på, men det är knappast lätt att få folk från världen att delta i det här projektet.

ANDRA LÄSER