Insändare: Aktia har förutsättningar att lyckas i framtiden

Jag har blivit uppringd av medier ett antal gånger för att kommentera Aktia och avböjt eftersom jag upplevt att diskussionen saknat kontext och frågorna varit i stil med ”varför slutade man tänka på kunden”, vilket aldrig varit fallet.

Aktia skapades i början av 1990-talet i svallvågorna av den djupa depressionen. Självständiga mindre svenskspråkiga banker hade inte möjlighet att överleva då kundernas ekonomi inte räckte till att täcka kapitalkraven under de svåra åren.

Dessa banker hade en stark anknytning till det lokala samhället. Detta blev en viktig ryggrad för Aktias verksamhet och även syftet då de lokala sparbankernas ”direktioner” blev ägare genom lokala Sparbanks- eller Aktiastiftelser. Dessa stiftelser har stött barn- och ungdomsverksamhet, föreningar, konst och kultur genom åren.

Grundidén var att skapa ett starkt finansiellt varuhus, en stor liten bank, som kunde betjäna brett på svenska och finska. Ägarstiftelsernas syfte var att stödja lokalsamhället, vilket även ställde krav på att dela ut hög dividend på Aktia.

Finansvaruhuset nådde sin kulmen efter inköpet av både liv- och riskförsäkringsverksamheten av Veritas ömsesidiga försäkringsbolag, där de enskilda försäkringstagarna blev aktieägare i Aktia.

Under denna tid var Aktia, efter de lokala spar- och andelsbankerna, högst rankad på EPSI-ratingen. Parollen ”ser en människa i varje kund” fanns starkt i varje ”aktians” hjärta. Det fanns ett fantastiskt kamratskap bland personalen och man kände att ens arbete var betydelsefullt.

Vad hände sedan? Världen drabbades av finanskrisen som satt prägel på verksamheten. De rekordlåga räntorna tvingade bankerna att fokusera på mer sparbetonade produkter då den traditionella inkomstkällan, räntenettot (skillnad mellan in- och utlåning) sinade. De ökade kapitalkraven och Aktias storlek i relation med övriga banker gjorde att situationen var krävande för banken som även sedan sålde riskförsäkringsverksamheten till Folksam.

Den ekonomiska situationen och ökade myndighetskrav ledde till prishöjningar, men även till krav att omorganisera verksamheten, vilket skedde under 2017 då fokus lades på att utveckla en profil som en bank som var fokuserad på investeringar.

Digitaliseringen med sparkraven ledde till att hela banksektorn såg över sitt kontorsnätverk då de flesta kunder hade möjlighet att sköta sina ärenden digitalt. Danske Bank var i spetsen med kontorssammanslagningar, följt av Nordea och senare Aktia. De flesta banker har i dag förminskat sitt kontorsnätverk radikalt.

Möjligheterna med digitalisering krävde även att basbanksystemen uppdateras och detta lyckades inte i den konstellation som Aktia var i tillsammans med sparbankerna. Detta var ett stort projekt för Aktia, som drog ut på tiden och krävde mycket utvecklingsresurser.

Ett företag är en levande rörelse, som lever med tiden. Kulturen på Aktia har förändrats sedan 2010-talet, då syftet genom ägarna kanske var starkare. Det är nästan den största utmaningen att bygga en ny lyckad kultur, särskilt i sammanslagningar och företagsköp.

Om Aktia lyckas skapa en meningsfull vision, som svarar på både konsumenters och företagskunders behov, som inte är samma som ”storbankerna” har Aktia alla förutsättningar att lyckas i framtiden. Detta kommer även att skapa ägarvärde på lång sikt.

Om fokus ligger på kvartalssiffror och på att optimera kortsiktigt är kursen ganska given. Här behövs en samsyn bland ägare och styrelse med en engagerande ledningsgrupp. Det blir ett intressant år för Aktia!

Marc Hinnenberg, vd, Hanken & SSE Executive education, jobbat på Aktia 2008-2017