Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) tvingades förklara ett uttalande som väckt rabalder i Sverige. Han nämnde i en intervju för Yle att det i något skede kan uppstå en situation där Finland får överväga att gå vidare i Nato utan Sverige, om Sveriges ansökan tar mycket lång tid.
Haavisto försäkrar att ”ingenting har förändrats” i Finlands avsikt att gå in i Nato med Sverige.
Han säger att uttalandet handlade om en situation där någon skulle resa ett bestående hinder för endera landet.
– Det här var inget jag alls ville spekulera kring. Men man kan ha en sådan värld i åtanke, där någon reser ett bestående hinder för Finland eller Sverige. Vad händer då? Men det är inte nödvändigt att spekulera om det, för båda länderna har möjligheten öppen att bli medlemmar, säger Haavisto.
Att båda länderna ratificeras handlar också om innehåll, säger han.
– Det handlar om försvarsplaneringen inom Nato, och att båda länderna skulle finnas inom planeringen. Där är Sveriges läge viktigt. Det handlar också om artikel 5, och de rutter vi behöver för eventuellt militärt stöd, också rutter i Baltikum. Och för Finlands del handlar det också om det bilaterala försvarssamarbete vi har med Sverige.
Flera veckors avbrott, bedömer Haavisto
Haavisto bedömer att de demonstrationer som ägt rum i Sverige kan leda till ett några veckor långt avbrott i samtalen på tjänstemannanivå mellan Finland, Sverige och Turkiet.
Tidigare avbokades talmännens besök i Turkiet på grund av protesten där en docka föreställande den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan hängdes upp.
– Provokationerna som ägt rum i Sverige är ett slag mot Finlands och Sveriges säkerhet. Och det är synd om man ser på läget i dag, säger Haavisto.
Han tänker ändå inte gå ut med några uttalanden om hur människor ska använda sin yttrandefrihet.
– Det var redan under trepartsdiskussionerna i Madrid i somras klart vilken lagstiftning vi har i våra länder, och att vi inte ändrar på lagar eller grundlagen.
Vilken borde Natos roll vara – då det ändå hör till fördraget att förbinda sig till demokrati och individens rättigheter. Är det Finland och Sverige som ska stå och förklara sig eller ska Nato ha en större roll?
– Nato har just de principerna. Därför vill vi med i Nato, för att linjen är för mänskliga rättigheter. Samtidigt är situationen den, att de som är medlemmar i Nato, de är redan där. Och nya medlemmar ska accepteras av alla, det är också Natos regel. Det är där vi är.
Haavisto säger att det varit ”mycket klart för Turkiet” vilka lagar som gäller i Norden.
– Jag vet att generalsekreterare Jens Stoltenberg aktivt har stött Finland och Sverige och gjort sitt bästa. Det finns mycket bakgrundsdiplomati där. Det märks i att såpass många ratificerat vårt Natomedlemskap så snabbt.
Haavisto ser en risk för att fler utnyttjar tiden för provokationer.
– När det drar ut på tiden ökar risken för provokationer. Det kan finnas de som vill ha sina 15 minuter i offentligheten. Om de kan terrorisera Finlands och Sveriges Natomedlemskap på det sättet så kan någon försöka sig på det. Då är vi ute på hal is. Det kan rentav vara ett motiv för vissa att göra så, säger Haavisto.
ANDRA LÄSER
Finland
Kommentar: FSI-chefen gjorde ålänningarna rasande när hon jämförde IFK Mariehamn med DDR – men hon hade en poäng
04.02.2023 19:41

Brott
Drumsö och Tölö sticker ut i dyster stöldstatistik – så här skyddar du bilens dyrbaraste del
04.02.2023 05:02


Ubåtar
Fredrik Gustafson säljer Sveriges ”hemliga ubåtar”: Viktigt att ha ubåtar som kan ligga tyst och stilla
04.02.2023 18:34

