Finskspråkiga Raine från Esbo blev kommundirektör i Eckerö på Åland – så här gick det till

Kan en finskspråkig pojke född i Esbo bli kommundirektör i helsvenska Eckerö på Åland? Jodå, det går bra, det är Raine Katajamäki bevis på. Efter studier vid Västra Nylands folkhögskola och Åbo Akademi pratar han flytande svenska. Nu besöker han skolor i sin gamla hemstad och berättar om nyttan med att kunna svenska.

Raine Katajamäki tvekande inte en sekund när han blev tillfrågad om han vill bli en språkambassadör och berätta om fördelarna med att kunna svenska.

När Raine Katajamäki som skolpojke tog bussen från Mattby till fotbolls- och hockeyträningar hörde han ofta svenska på vägen, när nya passagerare steg på bussen utanför Mattlidens skolcentrum.

– Inte förstod jag så mycket av vad de svenska skoleleverna pratade om, men det var ändå ett naturligt inslag i vardagen att höra svenska. Då hade jag nog ingen aning om hur viktig svenskan skulle bli för mig en dag, säger Katajamäki som i dag är kommundirektör Eckerö på Åland.

Ett uppdrag som skulle vara omöjligt utan goda språkkunskaper, menar han.

Den här veckan är han på återbesök i sin gamla hemstad Esbo. Han är inbjuden som gäst av föreningen Språkambassadörerna och besöker finska skolor för att prata om fördelarna med att kunna språk.

– Det pratas ofta om nyttan med att lära sig främmande språk. Jag tycker inte att man ska jämföra olika skolämnen på det sättet, men att kunna prata olika språk är alltid bra. I Finland har man stor nytta av att kunna svenska, poängterar Katajamäki.

Rädd för att säga fel

Hans eget intresse för svenskan väcktes inte där i lokalbussen i Mattby, utan på sommarstugan i Närpes. Familjen har finlandssvenska rötter, även om Katajamäki själv har vuxit upp i en helfinsk familj.

– Min fars mormor var svenskspråkig. Vi hade inget gemensamt språk; jag kunde inte prata med henne utan att någon översatte samtalet. Vår familj tillbringade stora delar av sommarlovet på släktens stuga i Närpes, så jag blev intresserad av språket. Jag började läsa svenska i skolan redan i årskurs 5.

Raine Katajamäki

Aktuell som: språkambassadör som den här veckan besöker finska skolor och pratar om fördelarna med att kunna svenska, samt om Ålands 100-åriga självstyre.

Utbildning: har gått i finska grundskolor i Mattby och tagit studenten i Olarin lukio. Bytte därefter skolspråk och gick det ettåriga juridiska programmet vid Västra Nylands folkhögskola. Har studerat folkrätt vid Åbo Akademi och blev politices magister i januari 2017 och rättsnotarie i januari 2022.

Yrke: kommundirektör i Eckerö på Åland sedan januari 2020.

Familj: hustrun Erlinë och två söner, 2 månader och 1,5 år gamla.

Hemspråk: ett trespråkigt hem – makarna pratar svenska sinsemellan, medan bägge föräldrarna pratar sina modersmål med barnen, Raine finska och Erlinë albanska.

Bor: i Mariehamn på Åland, men född och uppvuxen i Esbo.

Under hela hans skoltid var svenskan ändå bara ett ämne bland många andra. Det var först efter militärtjänstgöringen som tanken på studier på det andra inhemska föddes. Västra Nylands folkhögskola i Karis hade ett juridiskt program som intresserade den samhällsintresserade Katajamäki.

– Visst tänkte jag mycket på hur jag skulle klara av språket, juridik är ändå ett svårt ämne och det är viktigt att termerna blir rätt. Men jag hade läst svenska i tio år, så en viss grund hade jag ju. Och det visade sig snabbt att svenska var lätt att förstå, däremot var det betydligt svårare att prata själv. Jag var rädd för att säga fel, minns Raine Katajamäki.

Måste börja prata

Fördelen med att gå i en folkhögskola var att eleverna bodde på internat – Katajamäki delade rum med en kille från Grankulla och hörde svenska hela tiden.

– Till en början tänkte jag på finska, översatte i mitt huvud, dubbelkollade att det jag skulle säga lät rätt och först sedan började jag prata. Men då hade diskussionen redan gått vidare, jag hann aldrig med. Det var då jag fattade beslutet att strunta i grammatiken och bara prata på. Jag chansade på att mina klasskompisar skulle förstå ändå, eller så fick de väl fråga vad jag menade. Så måste man göra – det är bara att öppna munnen och prata på. Det gör inget att man säger fel, folk fattar ändå, intygar språkambassadören.

Sedan dess har Raine Katajamäkis karriär framskridit på samma sätt som mången annan finlandssvensks – studier i statskunskap vid Åbo Akademi, aktivt deltagande i studielivet, inklusive ett år som ordförande för ämnesföreningen SF-klubben, ordförande för studentkåren och medlem i Åbo Akademis styrelse.

Raine Katajamäki besöker den här veckan finska skolor och pratar om fördelarna med att kunna svenska, samt om Ålands 100-åriga självstyre.

Han fick jobb som medarbetare till Stefan Wallin i riksdagen, och när han väl tagit sin examen i Åbo gick flyttlasset till Mariehamn och nya utmaningar i en helsvensk miljö, nu som rättssakkunnig i Ålands landskapsregering.

– Då slog osäkerheten till igen: ålänningar pratar ju inte svenska med samma accent som på fastlandet, så jag oroade mig för om de alls skulle förstå mig. Jag skulle ofta svara i telefon och ge svar på frågor kring kommunreformen, så det var viktigt att jag blev förstådd. Men det blev aldrig några problem, allt gick mycket bra.

Trespråkig familj

Raine träffade också sin blivande fru Erlinë Imeri på Åland. Hon är från Kosovo och lärde sig mycket snabbt svenska. Nu bor familjen i Mariehamn och deras gemensamma hemspråk är svenska. Föräldrarna pratar sitt eget modersmål med de två små sönerna, finska respektive albanska.

– Än så länge är våra barn för små för att prata något språk alls, men jag hoppas att de lär sig våra tre hemspråk flytande. Vi har fått höra att det kan ta tid innan de behärskar alla tre, men det ska nog inte vara något problem att lära sig prata tre språk parallellt, säger småbarnspappan.

Raine Katajamäki är kommundirektör i Eckerö på Åland sedan januari 2020.

Sedan januari 2020 är Raine Katajamäki kommundirektör för Ålands västligaste kommun Eckerö, som har omkring 900 invånare. Jobbet har fört med sig nya utmaningar, men språket är inte längre ett av dem. Katajamäki pratar numera flytande svenska och känner sig hemma på Åland. Mottagandet på Eckerö har också varit välkomnande.

– Det blev en flygande start i Eckerö, jag hade precis hunnit sätta mig in i kommunens ärenden innan pandemin slog till. Coronan och alla specialarrangemang kring den har upptagit en stor del av kommunens arbete de senaste två åren. Och nu förbereder vi oss på att ta emot flyktingar som flyr kriget. Det är en utmaning som kräver mycket planering då Åland saknar en egen flyktingmottagning, men vi jobbar på att kunna hitta en lösning snart.

Språkstudier och ormar

Den här veckan har Raine Katajamäki en helt annan agenda, han sätter ner själ och hjärta på att prata för fördelarna med att kunna svenska. Den här tisdagen tillbringar han i Westendinpuiston koulu i Esbo, där HBL hänger med på en lektion i årskurs 1.

– De flesta elever i klassen har deltagit i småbarnspedagogiken på svenska sedan de var tre år gamla, så de kan redan en hel del svenska. Men en handfull elever har också engelsk bakgrund, så de förstår ännu inte allt. I en språkbadsklass behöver man inte prata felfri svenska och det är helt okej att barnen till en början svarar på finska, det visar ändå att de har förstått frågan som ställs på svenska, säger klassläraren Päivi Claesson, som använder endast svenska i undervisningen.

Raine Katajamäki berättar för eleverna om Åland och sitt jobb där, men också om sin uppväxt i Esbo och sina farföräldrar i Österbotten som var hans första kontakt med svenskan. Han ställer frågor och får ivriga svar, eleverna berättar att de mest använder svenskan i skolan, men de flesta elever har också någon i släkten eller bekantskapskretsen som de brukar prata svenska med.

Men det är lite svårt att fokusera på bara språkfrågor hela tiden.

– Vi har sytt mönster på våffeltyg, och sen har vi sytt ormar av tyget! Titta, ormarna finns där, på bänken bak i klassen! säger en elev stolt och pekar på en färgglad samling mönstrade ormar.

ANDRA LÄSER