Finland och Sverige driver närmare Nato – utan att bekräfta slutmålet

Finland och Sverige fortsätter att intensifiera sitt försvarssamarbete, också med USA och med Nato. Det är oklart om länderna siktar på medlemskap i militäralliansen, och i vilken takt.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson besökte Villa Bjälbo och statsminister Sanna Marin för att diskutera hur kriget i Ukraina har förändrat säkerhetsläget i Nordeuropa och vad Finland och Sverige behöver göra.
Finland ska samarbeta ännu mer med Sverige och USA i försvarsfrågor. Finland ska också utvidga samarbetet med Nato.
Det är den offentliga kontentan av det samtal som president Sauli Niinistö förde med USA:s president Joe Biden i Washington i fredags och de uppföljande samtalen mellan statsminister Sanna Marin (SDP) och Sveriges statsminister Magdalena Andersson i Helsingfors på lördagen. Det är uppenbart att mycket av det som diskuteras i kulisserna inte kan sägas offentligt i det här skedet.
På en kort pressträff efter statsministermötet i Villa Bjälbo varken bekräftar eller dementerar statsministrarna Iltalehtis uppgifter om att Finland och Sverige söker status som bundsförvant men inte medlem i Nato. De bekräftar bara att båda länderna utvecklar ett allt närmare samarbete också med externa parter, utan att gå närmare in på vad det samarbetet ska leda till.
– Det riktas inget omedelbart hot mot våra länder, men det finns skäl att tillsammans utvärdera säkerheten i området, säger Marin.
Pressträffen hölls innan de båda statsministrarna träffade Niinistö i Helsingfors. Efter det mötet var ingen presskonferens att vänta.
– Han ska berätta mer om sitt möte med president Biden, men han har redan sagt att Finland ska intensifiera sitt försvarssamarbete med USA, sade Marin.
Enligt Iltalehti söker Finland och Sverige tillsammans status som "Major non-NATO ally" (MNNA), det vill säga som bundsförvant utan medlemskap i militäralliansen, alternativt en position som motsvarar detta utan att man tecknar just ett sådant avtal. Detta är enligt tidningen den process Niinistö talade om efter fredagens möte i Vita huset.
Det skulle betyda att Finland fick köpa hypermoderna vapen av USA och att USA kunde förvara vapen i Finland. Det vore ett steg närmare Nato, men det skulle ändå inte ge Finland säkerhetsgarantier av det slag som ett medlemskap innefattar. Däremot kunde det innebära att USA gav Finland någon form av säkerhetsgarantier eftersom arrangemanget är kopplat till amerikansk lagstiftning.

"Behövs inga röda skynken"

I brist på kommentarer från statsledningen är det ändå oklart om Finland strävar efter detta, och i så fall om det är målet i sig eller snarare ett snabbt etappmål som kunde ge Finland tid och ro att diskutera ett Natomedlemskap. Såväl presidenten som statsministern har bekräftat att en diskussion om Finlands relation till militäralliansen har påbörjats.
Utrikespolitiska institutets direktör Mika Aaltola säger till Iltalehti att hans uppfattning är att Finland siktar på något väldigt nära MNNA, dock utan A på slutet, så att Finland inte på pappret vore en allierad eller en bundsförvant, för att inte trappa upp spänningarna.
– Det behövs inga röda skynken nu. Det viktiga är att vi billigare och snabbare får materiel än vi skulle få om vi inte var allierade, säger han till tidningen.
Skulle Finland och Sverige vara på väg mot en form av extremt nära partnerskap med Nato, och möjligen ett fullskaligt medlemskap, är det ändå oklart hur snabbt det kunde ske. Det är möjligt att Finland går snabbare än Sverige som väntas avvakta över riksdagsvalet på hösten.
Även om det är oklart om Finland kommer att ansöka om medlemskap behövs någon form av säkerhetsgarantier från USA och några fler länder för att processen ska kunna gå vidare. Oberoende av slutmålet är det förmodligen den process Finlands och USA:s presidenter enades om i fredags.

"Bra med samarbete"

I riksdagens utrikesutskott bedömer man att den processen kan leda till ett medlemskap, eller så inte.
– Vad processen än leder till är det viktigt att vi fördjupar försvarssamarbetet med USA tillsammans med Sverige. Det är mycket viktigt med tanke på säkerheten i Norden och Europa, säger Elina Valtonen (Saml).
Hon säger att riksdagen under ledning av presidenten behöver undersöka vad ett Natomedlemskap skulle betyda.
– Men oberoende av utfallet är det bra att vi har ett djupare samarbete med USA.
Utskottets vice ordförande Erkki Tuomioja (SDP) tolkar inte Niinistös uttalande om en process som en hänvisning till ett Natomedlemskap utan som en strävan till samma position som Sverige har.
– Där har regeringen hittills tagit avstånd från ett Natomedlemskap, men samtidigt utvecklat ett bilateralt försvarssamarbete med USA. Jag anser fortfarande att Finland ska ha alla optioner på bordet.
Tuomioja påpekar att Finland konsekvent har valt att inte realisera sin Natooption, men säger att det är klart att slutsatsen kan förändras då säkerhetsläget har förändrats.
Eva Biaudet (SFP) säger att den process som nu påbörjats kan vara ett första steg på en väg mot Nato, men att besluten avgör.
– Det är ett viktigt närmande. Oberoende av vårt partnerskap visar det på ytterligare intensifierat samarbete med Nato. Det visar också att USA:s president känner en oro för Finland och förstår att det finns en osäkerhet kring hur långt Ryssland och Putin tänker gå i sin aggression. Det är bra att det inte bara är vi som funderar på det, utan att oron delas av Biden, Nato och Europa.
Biaudet anser att regeringen och regeringspartierna internt måste diskutera Natofrågan för att analysera läget grundligt.
– Nu känns det som att debatten förs mest på Twitternivå. President Niinistös besked om att vi behöver ha is i magen är välkommet. Kriget har trots allt pågått i bara en dryg vecka.
Valtonen, Tuomioja och Biaudet är eniga om vikten av att Finlands och Sveriges ledning ständigt utbyter information om säkerhetspolitiken.
– Det är otroligt viktigt att vi hela tiden samtalar med våra vänner i Sverige, att vi går varje steg hand i hand, säger Valtonen.
Tuomioja säger att Sverige är "det viktigaste landet för oss".
– Ingen annan har ett lika stort eget intresse i att bevara Finland självständigt. Därför är det viktigt att vi konsulterar Sverige vad vi än gör. Eventuellt kommer vi till samma slutsatser.
Eva Biaudet säger att det är oerhört viktigt att ländernas täta samarbete fortsätter.
– Det var också en väldigt stark signal att Joe Biden ringde upp Magdalena Andersson. Det visar att vår nära relation till Sveriges uppfattas också utåt, att vi hänger ihop.
ANDRA LÄSER