Statsskulden väntas stiga till 144 miljarder – här är Saarikkos satsningar

Finlands budget föreslås gå loss på 79,5 miljarder euro nästa år, och med ett underskott på 6,3 miljarder euro. Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade på torsdagen de stora dragen i Finansministeriets budgetförslag som innebär satsningar på Finlands säkerhet, självförsörjning och tillväxt.

Finansminister Annika Saarikko presenterade Finansministeriets budgetförslag under ett presstillfälle på torsdagen. Hela budgetförslaget presenteras på fredag.
Den nya budgeten presenteras i vad som på många sätt kan beskrivas som osäkra tider. Under de senaste åren har coronapandemin påverkat de ekonomiska utsikterna och kriget i Ukraina har saktat ner återhämtningen under våren. Prisstegringar på bland annat el, mat och bränsle har märkts i finländarnas plånböcker.
– Det ekonomiska läget har förändrats förhållandevis snabbt under sommaren, och tyvärr i en sämre riktning. Inte bara för oss, utan också ute i världen. Det finns en gemensam orsak, Putins anfallskrig. Ett krig vars pris också känns hos oss, uppgav finansminister Annika Saarikko (C) under en presskonferens på torsdagen.
I budgeten blir trygghet en av de frågor som man lyfter fram. Satsningar riktar sig nämligen särskilt mot säkerhet, självförsörjning och tillväxt. Den föreslagna budgeten landar på 79,5 miljarder euro, vilket innebär att intäkterna inte räcker till. Underskottet blir 6,3 miljarder euro.
Budgetförslaget skulle därmed innebära att Finlands statsskuld uppgår till ungefär 144 miljarder euro i slutet av år 2023.
Budgeten bygger på den plan som regeringen enats om i ramförhandlingarna i våras.

Några av de saker som ingår i budgetförslaget

Finansministeriets förslag bygger huvudsakligen på den plan som regeringen enades om under ramförhandlingar i våras.
Säkerhet
Till följd av kriget i Ukraina har Finlands säkerhetspolitiska läge förändrats. Därför vill man satsa på flera områden inom säkerhet och trygghet. Det här görs bland annat genom en satsning på totalt en miljard till Försvarsministeriet och Gränsbevakningen.
Man vill också rikta 56 miljoner euro till att förbättra beredskapen gällande cybersäkerhetshot.
Polisen får även en del av kakan enligt budgetförslaget. Polisväsendets finansiering ska stiga till 17,5 miljoner euro – vilket enligt budgetförslaget ska säkerställa att verksamheten kan hållas på samma nivå som i år och antalet poliser fortsatt motsvara minst 7 500 årsverken.
Budgeten innehåller även pengar till de krigsflyktingar som anlänt till Finland. För deras integration reserveras 780 miljoner euro.
Självförsörjning
Som en del av satsningarna på trygghet förslår Saarikkos budgetförslag att 220 miljoner euro ska riktas till försörjningsberedskap. Det här innebär till exempel energiinvesteringar och laddninginfrastruktur men också energistöd, väteprojekt, stöd till våtmarksodling och understöd för att frångå olje- och gasuppvärmning i bostadshus.
Tillväxt
Inom budgeten finns också fortsatta satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det här beror bland annat på Finlands målsättning om att satsa mer på forskning och utveckling. Man vill höja de här utgifterna till 4 procent av BNP före 2030.
En punkt på listan är också livskraften i Finlands östra delar på lång och kort sikt. Förslag om åtgärder ska senast klarna i mitten av augusti. De nämns också planer på att inleda försök med regional studielånskompensation i syfte att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft.
Pengar till välfärdsområdena
En förklaring till att budgeten är större än till exempel i fjol beror på social- och hälsovårdsreformen. Den flyttar ansvaret av social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster till välfärdsområdena från och med årsskiftet.
Budgetförslaget presenteras i sin helhet på fredag.
Mer betydande åtgärder för att förbättra finländarnas köpkraft hamnar på hela regeringens bord i samband med budgetförhandlingarna. Det handlar bland annat om eventuella skattesänkningar för inkomstskatten.
– Man måste överväga alla skattesänkningar noggrant: Tidpunkten, storleksklassen och hur de fungerar. Det handlar också om de kommande lösningarna på arbetsmarknaden, och en moderat lönelinje. Jag upprepar det som jag har sagt: Löneförhöjningarna ska vara återhållsamma, sade Saarikko tidigare i veckan.

Restriktiv om bensinskatt

En sänkt skatt på bensin är sannolikt inte att vänta. Man kan inte veta att en skattesänkning på riktigt skulle ge mera pengar i plånboken, enligt Saarikko.
Riksdagen fattade däremot tidigare i år beslut om en tillfällig sänka distributionsskyldigheten för drivmedel, som nu syns i lägre priser, och ändringen föreslås bestå. För bilburna föreslås också att den förhöjda kilometerersättningen för arbetsresor får en fortsättning nästa år. Åtgärden trädde i kraft i juli som en följd av de högre bränslepriserna.
Däremot utesluts inte en sänkning av skatten på el, och en skyndsam utredning ska nu göras.
En utredning om vårdarbristen och hur den ska åtgärdas väntas också den här månaden. Arbetsgruppen som tillsattes för ett år sedan har ännu inte presenterat någon lösning. Att utbilda ukrainare som kommit till Finland inom social- och hälsovården kunde hjälpa till att minska trycket, lyfte Saarikko fram.

Dubbla barnbidrag

Tidigare i veckan lovade finansministern riktade åtgärder till dem som lider mest av de stigande priserna. Det har bland annat handlat om dubbla barnbidrag i december som skulle göras i form av en engångsbetalning inför julen. Det extra barnbidraget skulle kosta drygt 100 miljoner euro.
Utöver att satsa på åtgärder för barnfamiljer har också de flesta FPA-förmåner stigit i augusti på grund av inflationen. Indexhöjningar väntas nästa år.

Datum att hålla koll på

  • 5.8 Finansministeriets förslag till statsbudget för 2023 publiceras på webben
  • 17–19.8 Ministeriespecifika förhandlingar vid Finansministeriet
  • 31.8−1.9 Regeringens budgetförhandlingar
  • 19.9 Budgetpropositionen behandlas i statsrådet och publiceras på budjetti.vm.fi

ANDRA LÄSER