Så gick telefonerna heta efter Erdoğans utspel om Finland och Sverige – ”Sista samtalet klockan 01.30 i natt”

Turkiets utrikesministerium har bekräftat att det förekommer en diskussion om att kunna framskrida fortare med ratificeringen av Finlands Natomedlemskap, säger utrikesminister Pekka Haavisto.

Men det råder alltjämt villkorligheter och öppna frågor, understryker han. Finland har också betonat att målet är att gå in i Nato tillsammans med Sverige – och linjen kvarstår. Det är också budskapet från Natos håll, påpekar Haavisto.

– Men att det nu talas om ratificeringar är ett framsteg, tolkar han, och tillägger att Turkiet haft fler öppna frågor med Sverige än med Finland efter det samförståndsavtal som knöts i Madrid i fjol.

– Vad gäller Finland så är budskapet av den typen att det skett framsteg.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll i slutet av förra veckan ett tal där han spekulerade i att behandla Finlands och Sveriges Natoansökningar olika, med andra ord att släppa in Finland men inte Sverige.

UM sökte på söndagen mer information om bakgrunden till uttalandet från Turkiet.

Haavisto upprepar att Finland önskar att ländernas Natomedlemskap behandlas tillsammans. Han säger också att ingendera landet stött på något definitivt stopp än. Målet är alltjämt Nato-toppmötet i Vilnius i sommar, som Haavisto nämner flera gånger.

President Sauli Niinistö säger till Helsingin Sanomat att Finland var i kontakt med Turkiet omedelbart efter att Erdogans uttalande blev känt.

Pekka Haavisto bekräftar att presidenten och UM samarbetade på söndagskvällen och tog kontakt med Turkiet, Nato och Sverige. Haavisto talade under kvällen med Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu och Sveriges utrikesminister Tobias Billström.

– De sista samtalet var vid klockan 01.30 i natt, säger Haavisto och understryker att kontakten med Sverige löpt.

– Det är viktigt att vi spelar det här spelet tillsammans.

Turkiets utrikesminister kommer veterligen att besöka Estland på onsdag, och väntas då svara på frågor också kring det här.

Niinistö var på måndagen i kontakt också med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, och diskuterade Natoprocessen, uppger presidenten.

Niinistö säger till Helsingin Sanomat att man inte ska utgå från uttalanden som innehåller spekulativa formuleringar som ”möjligen”.

– De här kommentarerna representerar hur Turkiets växlande retorik framskrider, och det är det värde som (kommentarerna) har i det här skedet. Alltså håller vi fast vid vår linje, säger president Sauli Niinistö till Helsingin Sanomat. 

På samma linje är forskaren Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet. Han påpekar att sammanhanget och tidpunkten – att Erdoğan är mitt i en valkampanj – inverkar, och att Erdoğan av allt att döma ville fortsätta sin kritik mot Sverige.

Fler utspel kan sannolikt komma längs med våren. Också andra reaktioner kan bli aktuella. USA varnade på nytt på måndagen för att det kan ske hämndattacker mot kyrkor, synagogor eller ambassader i Turkiet som protest mot koranbränningar.

– Det är säkert inte omöjligt att islamistiska och nationalistiska grupper kan göra sådana attacker. Det officiella Turkiet kommer säkert att ta avstånd från det, och Erdoğan säga att han inte accepterar det, säger Toni Alaranta.

– Men samtidigt driver den tidningspress som står nära Erdoğan ett väldigt synligt bildmaterial där de beskriver hur islamofobiskt Europa är, och hur svenskarna inte förstår hur viktig koranen är. Den här typen av linje kommer vi säkert att påträffa i så fall – att attackerna fördöms officiellt, men att tidningarna prånglar ut ett budskap som eldar under rörelsen mot Sverige och väst. Så har det varit tidigare, säger Alaranta.