Hivsmittade får allt effektivare läkemedel i allt lägre doser

När Tapani Valkonen fick sin hivdiagnos för fjorton år sedan var medicinering inget man satte i gång med genast. I stället mättes mängden av en viss typs vita blodkroppar regelbundet och först efter vissa gränsvärden tog läkaren till receptblocket.

I dag är principerna andra. Nu sätter man helst in medicinering så fort patienten fått sin diagnos. Den rekommendationen gick Världshälsoorganisationen WHO ut med 2015 och den rekommendationen gäller inom EU och i Finland.

Valkonen är tidigare ordförande för patientorganisationen Hiv Finland (Positiiviset), som bevakar de hivsmittades intressen. För tillfället arbetar han med organisationens projekt kring manlig sexualhälsa.

Även om läkemedlen utvecklats sedan 80-talets pillercocktailar och många patienter i dag klarar sig med en tablett per dag är det viktigt för världens 37 miljoner hivsmittade att läkemedlen vidareutvecklas. I dag lever en hivsmittad med medicineringen i balans nästan lika länge som vem som helst annan. Därför hinner en hivsmittad också drabbas av samma kroniska sjukdomar som alla andra. Då är det viktigt att den sammanlagda bördan av all medicinering är hanterbar.

Matti Ristola, avdelningsöverläkare vid kliniken för infektionssjukdomar vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, har över tjugo års erfarenhet av att behandla personer med hiv. Han kallar det som sker på läkemedelsmarknaden för en god utveckling. För tillfället finns kring 25 olika hivläkemedel, som är virushämmande enlig sju olika mekanismer. Vanligen kombineras tre verksamma substanser med en hjälpsubstans i en tablett.

I slutet av maj fick bolaget Glaxo Smith Kline (GSK) försäljningstillstånd för ett nytt hivläkemedel inom EU. Tillståndet beviljades för produkten Juluca – det första pillret med bara två verksamma substanser i stället för de normala tre.

Det nya pillret är utvecklat för personer som redan haft något slags hivmedicinering.

– Det goda med den här nya medicinen är att den innehåller bara små mängder av bara två verksamma ämnen. En rent praktisk fördel är att tabletten inte är så stor. Det andra goda är att ingendera substansen är ett nukleosidderivat. En sådan fungerande kombination har man sökt länge, säger Ristola.

Särskilt de tidigare nukleosidderivaten hade en del besvärliga biverkningar, som gjorde att patienternas underhudsfett försvann.

Ristola säger att GSK:s nyhet verkar passa en bred patientgrupp, men vet också att fler nyheter är på väg. Åtminstone ett av läkemedelsbolagen har arbetat med en injektion där rutinen med ett piller om dagen kunde ersättas med en spruta per månad.

Patient Valkonen säger att han faktiskt skulle tacka nej till sprutor.

– Jag skulle aldrig orka ränna till polikliniken varje månad, men för den som till exempel får en demenssjukdom kan det vara ett bra system. Eller för den som behöver resa till länder som stoppar passagerare med hivläkemedel i bagaget.

Den tablett Valkonen själv tar varje dag kräver rutiner – att han samtidigt äter minst 400 kilokalorier och att maten innehåller fett så att kroppen kan ta upp läkemedlet, men han är nöjd och vill inte byta till något nytt.

– Det är bra att alternativen blir fler, men lite orolig blir man ju ändå. Räcker mindre mängder läkemedel verkligen? Och om det är så – hur mycket onödigt tar man i dag?

Läs också: Snart kan hiv testas hemma

Olika hivläkemedel drar med sig olika biverkningar: till exempel osteoporos, hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem eller anemi.

– En del bekanta har fått kolesterolproblem på köpet, men jag har haft tur. Det skulle vara trist att också tvingas ta statiner för kolesterolet, säger Valkonen.

Han påpekar att medicineringen alltid kräver extra uppmärksamhet vid läkarbesök eftersom hivmedicineringen kan påverkas både av andra läkemedel och av naturpreparat.

– Om man inte vågar tala om sin smitta i till exempel företagshälsovården måste man alltid kontakta infektionspolikliniken i stället och låta dem dubbelkolla recept man fått.

Fastän Valkonen mestadels ser livet med dagens medicinering som "vanligt och inte så intressant" drabbar fördomarna stundvis. Flera kommuner ordnar specialtjänster inom tandvården för den som har en smittsam infektionssjukdom, men en hivsmittad kan lika väl gå till en privattandläkare. Då har rädslor och okunskap ibland blivit tydliga.

– Det har hänt att personalen varit inpackad i extra skyddskläder eller att hivpatienter fått dagens sista tid så att alla instrument kan desinficeras ordentligt efteråt. Det är ju helt tokigt, alltid ska ju varje ny patient behandlas med helt rena instrument och en med medicinering smittar ju inte ens, säger Valkonen.

Nyligen lanserade ViiV Healtcare (ett globalt läkemedelsföretag specialiserat på hivläkemedel och samägt av GSK, Pfizer och Shionogi Limited) enkäten Unity som stöd för den som ska diskutera sin hivsmitta med läkare och vårdpersonal.

Valkonen klickar sig igenom enkäten och kommenterar frågorna. Några känns för allmänna, men:

– Det är alltid bra att lista frågor inför ett läkarbesök. Annars riskerar man glömma sådant som är viktigt. Fast jag är alltid lite orolig över vad ett läkemedelsbolag samlar för information om mig. Bra ändå att läsaren får veta att man inte smittar när medicineringen är i balans.

Tomi Mölkänen, medicinsk rådgivare på GSK säger att enkäten enbart finns till som patientstöd.

– Unity är fullständigt anonym. När patienten fyller i enkäten samlas inga namn eller personuppgifter genom vilka patienten kunde kännas igen. Informationen lagras inte heller för att användas i andra sammanhang. Enkäten är till enbart för att användas som stöd i diskussionen med läkare eller sjuksköterskor.