Hela 86 procent av Bangladeshs exportvärde kommer från textil- och klädindustrin, vilket gör landet sårbart för förändringar. Cirka 10 miljoner människor arbetar inom de olika produktionskedjorna i klädbranschen.
Största delen, 62 procent, av kläderna som produceras i Bangladesh exporteras till Europa.
Enligt medborgarorganisationen Finnwatch är landet totalt oförberett på den omställning som en övergång till mer hållbar klädproduktion innebär.
Arbetstagarna på landets 4 000 klädfabriker är sårbara inför en grön omställning och de har inte många andra sätt att försörja sig på, enligt en ny rapport.
Den finska medborgarorganisationen lät intervjua trettio personer som arbetar på kläd- och textilfabriker i Dhaka. De arbetade på företagen Hop Lun Ltd, Natural Denims Ltd och på Zaber and Zubair Fabrics Ltd.
– Det som förvånade mig mest var att en del av dem som vi intervjuade var klimatflyktingar som tvingats lämna sina hem på grund av klimatkrisen, men en stor del visste inte vad klimatkrisen var, även om den hade påverkat dem kraftigt, säger Anu Kultalahti, forskare på Finnwatch.
Personerna producerar kläder bland annat för Kesko, Lidl, Lindex, H&M och Mango. Till exempel har Hop Lun Ltd kapacitet nog att tillverka 144 miljoner nya klädesplagg per år. I Bangladesh har företaget över 20 000 medarbetare, varav 80 procent är kvinnor och deras lön ligger på drygt hundra euro i månaden.
Bangladesh strategi är att erbjuda en stor reserv av lågutbildad och lågavlönad arbetskraft.
En ond cirkel är alltså att samtidigt som fler personer tvingas lämna sina hem och flytta på grund av översvämningar eller torka, så försörjer de sig inom en bransch som förvärrar klimatkrisen.
Den enorma produktionen av klädesplagg
– Snabbmode är inte hållbart, vare sig med tanke på miljön eller sociala frågor. Snabbmodet måste få ett slut. Det måste bli hållbart. Men det behöver inte betyda att alla kläder ska produceras närmare konsumenten, även om det kan vara en del av lösningen, säger Anu Kultalahti på Finnwatch.
– Det är klart att produktionen överlag måste minska, för planetens gränser kommer emot. Mängden som produceras och konsumeras nu är ohållbar. Och det som produceras behöver använda utsläppsfria energiformer och för råvarornas del behöver man använda sig av kretslopp och återvinning.
Vad hade de personer som ni intervjuade för alternativa sätt att försörja sig på?
– Enligt dem själva hade de väldigt få alternativ. De nämnde jordbruk, att driva testånd eller arbeta som hembiträde, säger Anu Kultalahti.
Många var oroade över hur de skulle få ihop tillräckligt med pengar för att kunna försörja sig och sin familj.
”Min familj är fullständigt beroende av min lön. Om jag inte har ett jobb, så hamnar de på gatan”, berättar en arbetstagare som deltog i gruppsamtalen.
”Jag skulle inte ha råd att utbilda mina barn. Jag skulle inte kunna försörja mina föräldrar eller min familj”, sa en annan arbetstagare.
Det finns en tro på tillväxt i Bangladesh, klädindustrin har börjat rulla igen efter pandemin och man har svårt att hinna med alla beställningar. Det finns de som säger att snabbmodet inte kommer att försvinna, menar Anu Kultalahti.
Även om ekonomin i Bangladesh växer är det fortfarande ett av de fattigaste länderna i Asien, enligt Världsbanken. Största delen av befolkningen balanserar precis ovanför fattigdomsgränsen.
Korruptionen är utbredd och därtill är Bangladesh beroende av fossila energiformer, främst av fossilgas, som utgör 50 procent av landets energiförsörjning.
Hur kan Finland då stödja Bangladesh som är så beroende av export av snabbmode?
– Finland kan uppmuntra till en ekologisk övergång genom att till exempel styra utvecklingsbiståndet. De finländska klädföretagarna har även efterlyst konkreta finansieringsmodeller för hur de kan stödja sina underleverantörer, så att dessa kan övergå till utsläppsfria energiproduktionsformer, till exempel.
ANDRA LÄSER
Brott
Polisen går ut med nya detaljer om våldsbrottet i Borgå: ”Kunde ha slutat mycket värre” – en inblandad är minderårig
27.03.2023 12:40
Aktia
Aktias sista utpost i Västnyland finns nu i Karis – finns det en framtid för traditionella bankkontor?
27.03.2023 05:00
Helsingfors-Vanda flygplats
Priskrig på flygplatsen: Skattefria chokladägg är nästan dubbelt så dyra som samma ägg i matbutiken
27.03.2023 05:00
