Hybridhot ska bli nytt skäl för att utlysa undantagsförhållanden

Regeringen vill i snabb takt lägga till allvarliga hybridhot i beredskapslagen – den lag som kan sätta grundlagsenliga rättigheter på undantag. Men ännu är det oklart vad man kan göra om asylsökande används som påtryckning av annan stat – det ska utredas med EU.

– Målet är att det inte ska behöva tas i bruk, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) om det föreslagna tillägget i beredskapslagen, och tillägger att beredskap i sig är ett verktyg.
Beredskapslagen, den lag som kan sätta grundlagsenliga rättigheter på undantag vid en krissituation, ska i snabb takt få ett tillägg.
Regeringen inledde arbetet med de snabba ändringarna i mars, efter Rysslands anfall i Ukraina.
Den största förändringen är att allvarliga hybridhot kan bli ett skäl för att utlysa undantagsförhållanden. Den tidigare listan innehåller kriterier som bland annat väpnat hot, storolycka eller pandemi, vilket blivit känt under coronapandemin.
Allvarliga hybridhot kan i förslaget vara hot, händelser och verksamhet som riktar sig mot kritisk infrastruktur, ordning och säkerhet, gränssäkerhet eller sammantagna konsekvenser av flera olika hot.
– Vi kan inte vänta på helhetsreformen av beredskapslagen, och därför påbörjade vi den här beredningen i en omkörningsfil i mitten av mars. Propositionen har alltså beretts ytterst snabbt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Om Finland exempelvis lämnar in en Natoansökan "är det sannolikt att det riktas olika hot eller påtryckningar" mot Finland, säger hon.

Så skulle beredskapslagen ändras

För att beredskapslagens paragrafer ska tas i bruk krävs att statsrådet och presidenten först utlyser undantagsförhållanden.
I nuvarande lag finns fem olika kriterier för sådana förhållanden - bland dem väpnat hot, storolycka eller pandemi. Kriterierna finns listade i paragraf tre, och nu föreslås en sjätte definition som ska täcka allvarliga hybridhot:
"6) Andra hot, annan verksamhet eller andra händelser mot det allmännas beslutsförmåga, mot samhällets kritiska infrastrukturs funktion, mot gränssäkerheten eller mot den allmänna ordningen och säkerheten, eller de sammantagna konsekvenserna av sådana, som synnerligen allvarligt och väsentligt äventyrar den nationella säkerheten, samhällets funktionsförmåga eller befolkningens livsbetingelser."
Beredskapslagen kan ändras snabbt ifall 5/6 av riksdagen röstar för att den är brådskande. Därefter kräver ett godkännande två tredjedelars majoritet. Om förfarandet inte är brådskande krävs att en sådan lag som berör grundläggande rättigheter vilar över ett riksdagsval.
Regeringen har godkänt propositionen på torsdagen. I förslaget ska en stor del av verktygen i den nuvarande beredskapslagen kunna tillämpas i fall av hybridhot, men också nya föreslås.
Bland annat förbereder regeringen att ta i bruk ett så kallat gränsförfarande, där "asylansökningar som sannolikt är ogrundade snabbt kan behandlas genast vid gränsen eller i dess närhet".
Dessutom skrivs ändringen in i värnpliktslagens paragraf 79 om reservisters tjänstgöring i allvarliga situationer, så att den också skulle omfatta den nya punkten i beredskapslagen.

Frågan om gränspåtryckning oklar

En del är ännu inte klar, och kommer först senare till riksdagen. Det är de tillägg som gäller "instrumentalisering av migration", alltså de fall då ett annat land utnyttjar av asylsökande som påtryckning vid gränsen på det sätt som Vitryssland gjort vid den polska gränsen.
Henriksson och inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) säger att fördröjningen för den biten av paketet beror på att man vill utvärdera vad som är möjligt i förhållande till EU-lag och internationella avtal om asylrätt.
– Det är en svår juridisk fråga som ännu kräver djupare utvärdering. Det är inte ändamålsenligt att ge en proposition om inte vi först har en bedömning av EU-kommissionen. Med tanke på känsligheten i grundläggande rättigheter ska vi också ge ut den delen på remiss, säger Henriksson.
Mikkonen säger att de element som redan finns i det föreslagna lagpaketet är att kunna ta i bruk sätt att hantera massinvandring, snarast transporter och fastigheter som kan behövas för Migrationsverkets bruk.
Tanken är att dessutom ta i bruk ett så kallat gränsförfarande. Det innebär ett sätt att hantera asylansökningar snabbt, så att de sökande inte kan röra sig inom finskt territorium eller vidare till andra EU-länder.
– Det är ett sätt att hantera hybridpåverkan i en sådan situation. Kommissionen ser likadant på det och har föreslagit att gränsförfarande tas i bruk för sådana situationer, säger Mikkonen.

Sannfinländarna kritiserade i förväg

Sannfinländarna har kritiserat propositionen i förväg, för att den inte innehåller förslag som stänger gränserna helt.
Justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen tolkar att det inte är möjligt
– Vi har inte möjlighet att sluta ta emot asylansökningar. Finland är en rättsstat som följer internationella människorättsavtal, och vad gäller dem är läget helt entydigt. Det vi kan göra är att centralisera asylansökningarna till vissa platser – hur kraftigt det kan göras är precis det vi ska ta upp med kommissionen, säger Timonen.
Efter det kommer ändringar att föreslås både i den vanliga lagen om gränsbevakning - som gäller också utan undantagsförhållanden – och i beredskapslagen. Enligt Timonen är det tre aspekter man ser på: möjligheten att stänga gränsstationer, att begränsa trafiken över gränsen samt hur man tar emot asylansökningar.
Han kommenterar också kritiken med att säga att EU har en roll i frågan.
– Man måste komma ihåg att vi inte bara har över 1300 kilometer av egen östgräns, utan också över 1300 kilometer av EU:s yttre gräns. Det gör unionen till en verklig part i frågan.
Exakt vilka begränsningar vid gränsen som Finland kommer att föreslå för kommissionen är ännu på ritbordet.
– Under den närmaste tiden har vi kontakt med kommissionen på tjänstemannanivå, och innan riksdagen går på sommarpaus borde det här vara i riksdagen. Så snabbt som möjligt, det finns inga skäl att fördröja det, säger Anna-Maja Henriksson.
Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) säger att det varit mest offentliug debatt om migration som påtryckningsmetod, men hybridhot omfattar också cyberhot, hot mot infrastruktur eller kominationer av olika hot.
ANDRA LÄSER