Understatssekreterare Tuomas Pöysti uppgav på fredagen för FNB att förslaget snart blir klart.
Metropolområdet med Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla har på eget initiativ lagt fram en modell där de fyra städerna tillsammans både kan organisera och producera vårdtjänster. Enligt städernas eget förslag skulle det bli möjligt för Kervo och Kyrkslätt att gå med i samarbetet senare.
Många större städer ute i landorten har tagit ställning mot förslaget. De borde få samma förmåner som städerna i söder, tycker många.
– Förundran, förvåning och inte så välvilliga tankar, räknar Pekka Kantanen, ordförande för stadsstyrelsen i Kuopio, upp som rådande stämningar i stadens ledning.
Han betonar att social- och hälsovårdsreformen måste genomföras så att alla medborgare får samma status.
– Det här är en förnyelse för hela landet, inte bara för landsorten, säger han.
Städer som Kuopio har uttryckt missnöje över att inte längre få producera egna vårdtjänster. Enligt regeringens senaste förslag ska de i stället köpa in dem av landskapen eller privata företag. Det förslaget har stött på speciellt mycket motstånd i städer som för tillfället driver viktiga universitetssjukhus – Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Kuopio.
Åbos stadsdirektör Aleksi Randell (Saml) förstår kraven på en specialmodell för huvudstadsregionen. Han tycker inte att samma modell går att införa överallt i landet.
– Vi förstår att huvudstadsregionen måste observeras separat. Men vi har en stark åsikt om att man måste göra det också i Åbonejden och kring andra centralorter, säger Randell.
Stadsdirektör Matti Pennanen (Saml) i Uleåborg hoppas också på specialbehandling för sitt eget område.
– Om huvudstadsregionen plockas bort från helheten så går bottnen ur förslaget som lagts fram, säger Pennanen.
Aleksi Randell påpekar att de större städerna redan har vad som krävs för att själv producera vårdtjänster. Det gäller både fastigheter och kunnande.
De föreslagna nya lagarna som ska driva reformen framåt är redan ute på remissrunda. De mindre städerna uppger sig ha svårt att ta ställning till helheten, eftersom man tills vidare inte känner till exakt vad huvudstadsregionens städer driver på för alternativ.
Social- och hälsovårdsreformen utgår för tillfället från att Finland delas in i 18 landskamp som står för social- och hälsovården. Kommunerna skulle därmed tappa en stor del av sin makt som beslutsfattare i vårdfrågor.
