Slopat skatteavdrag gör bolåneräntan mer betungande

När euriborräntan under det gångna året i snabb takt passerat noll-, en-, två- och treprocentsgränsen, har en och annan påpekat att nivån fortfarande är relativt låg sett i ett historiskt perspektiv.

Men det är inte helt sant. Tolv månaders euribor ligger i dag på nästan 3,3 procent. Senast räntan var lika hög var i slutet av 2008, det vill säga för fjorton år sedan.

En väsentlig skillnad är att låntagarna då hade möjlighet att göra avdrag i beskattningen för räntekostnaderna till det fulla beloppet, inklusive bankens marginal.

De senaste tio åren har denna avdragsrätt stegvis trappats ner (se tabell). 2022 har den kvarvarande avdragsrätten gällt bara 5 procent av räntekostnaderna, och från 2023 försvinner den helt.

– Det betyder att en 3-procents ränta i dag belastar låntagaren lika mycket som en 4,5-procentig ränta gjorde på den tiden när ränteutgifterna var avdragbara i sin helhet. Om euriborräntan nu stiger till 4 procent motsvarar det ungefär en 6-procentig ränta på den tiden när ränteutgifterna var helt avdragbara, säger Timo Metsola, styrelseordförande för Vuokraturva.

Att också den sista lilla avdragsrätten försvinner nu vid årsskiftet, har i sig inte så stor praktisk betydelse, säger Metsola. Däremot tror han att den psykologiska effekten kan vara större, framför allt i ett läge när bostadsmarknaden också annars har bromsat in.

– Under de senaste åren har hela avdragsrätten mer eller mindre fallit i glömska. Den har varit ganska ointressant när räntan varit noll. Nu är det ett olyckligt sammanträffande att avdragsrätten försvinner precis när räntorna snabbt gått upp och hushållen pressas av stigande kostnader från alla håll, säger Metsola.

– Marginalerna har varierat under årens lopp. Tidvis har de också varit lägre än i dag. Marginalerna lever lite sitt eget liv som inte alltid är kopplat till räntenivån, utan mer påverkats av konkurrenssituationen mellan bankerna.

Metsola har dock noterat att de regionala skillnaderna vuxit när det gäller nivån på bankernas marginaler. På större orter är marginalerna lägre, och på mindre orter är de högre.

Metsola tog nyligen upp avdragsrätten för räntekostnader i sin blogg. Han säger att han ville väcka diskussion innan något politiskt parti eventuellt kapar åt sig frågan inför riksdagsvalet.

– Frågan är om det var nödvändigt att gå från den ena ytterligheten till den andra, från hundra till noll. Kanske det hade varit rimligare att stanna vid 50 eller 30 procent av räntekostnaderna. Så kunde frågan ha utvärderats igen efter en tid.