Skadeinsekter hotar att invadera – det behövs gemensamma krafter för att förbättra växtskyddet

Uppemot 40 procent av all växtproduktion förstörs av skadedjur och sjukdomar. Därför föreslår Finland att 2020 ska användas för att uppmärksamma och främja växtskyddet i hela världen.

Hungrig larv förstör majsfält i Afrika.
Globaliseringen och klimatförändringen gör att skadedjur sprider sig som en löpeld över världen. Till exempel har den så kallade höstarmélarven invaderat och förstört massiva odlingsarealer i Afrika och Asien. Höstarmélarven är en invasiv fjärilart som saknar naturliga fiender och frossar i majs.
– Vi är på vippen att se hungersnöd och massflykt från Afrika. Läget är mycket allvarligt, säger specialrådgivare Ralf Lopian som står bakom initiativet.
År 2016 hittades larven i Nigeria för första gången och nu är den etablerad i 43 länder i Afrika. Genom att snabbt vidta åtgärder när en ny skadeinsekt upptäcks i ett land kan liknande växtdödlighet undvikas.
– Utvecklingsländer behöver pengar och internationell hjälp när de hittar en ny skadeinsekt. Det enda sättet att vinna över skadeinsekterna är genom att agera blixtsnabbt och vara proaktiv.
Enligt Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef vid Jord- och skogsbruksministeriet, kan varken genmodifiering eller bekämpningsmedel få stopp på dessa fruktade skadedjur.
– Höstarmélarven äter allt. Med genmodifiering blir människan tvåa. Vi behöver internationellt samarbete för att få stopp på det här, säger hon.

Växtsjukdomar är ett globalt hot

I mitten av december ska FN fatta beslut om att år 2020 blir det första internationella året för växtskydd (International Year of Plant Health, IYPH). Det är Finlands första initiativ om temaår på FN-nivå.
Med temaåret vill Finland informera om hur växtsjukdomar sprids och vad man kan göra för att förhindra dem.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) säger att förslaget har fått globalt stöd. Förslaget ska ännu godkännas av FN:s generalsamling i december, men allt tyder på att förslaget går igenom.
– Vi måste öka medvetenheten om växtskyddet och vad det betyder när vi talar om trygg matproduktion, minskad fattigdom och skydd av naturen på nationell, regional och global nivå, säger Leppä.
Mat som odlas är till för människor och djur, inte skadedjur. I rena pengar innebär det att 190 miljoner euro går i stöpet. Dessutom tvingas miljontals människor svälta.

Vad kan vanliga medborgare göra, Ralf Lopian?

– Plantera inte frön som ni köper utomlands. Vi hade till exempel ett utbrott av päronpest för några år sedan som troligen berodde på att någon planterade frön som de hade köpt i Estland.

ANDRA LÄSER