Rederier vet inte vilken teknologi de ska investera i – men de storsatsar ändå

På tisdagen kom Viking Line med en positiv resultatvarning för fjol­året. Resultatet för 2022 väntas bli bättre än resultatet för 2021 framför allt för att passagerarverksamheten under det fjärde kvartalet gick bättre än rederiet väntat sig.

Osäkerhetsfaktorer som det geopolitiska läget, priset på energi, den höga inflation och de stigande räntorna har inte påverkat resultatet så mycket som Viking Line tidigare räknat med.

Men rederinäringen som helhet befarar att konjunkturen blir sämre, visar årets rederibarometer. Enligt barometern räknar 64 procent av dem som svarat på frågorna med att konjunkturutvecklingen framöver blir sämre.

– En försämrad ekonomisk konjunktur märks allra först i sjötransporterna, säger Tiina Tuumala, vd för Rederierna i Finland.

Rederibarometern visar att rederiernas verksamhet det senaste året utvecklats positivt, medan framtidsutsikterna är osäkra. Ett stort osäkerhetsmoment vid sidan av geopolitik och ekonomi är den gröna omställningen och kraven på att skära ner utsläppen av koldioxid.

– Det är svårt för rederierna att veta vilken teknologi de ska välja och vilken tillgången till nya bränslen i verkligheten blir, säger Tuumala.

Rederierna överväger nu flera alternativ för att minska utsläppen och sträva efter koldioxidsnålhet. Av dem som svarade på frågan i barometern övervägde 70 procent användning av biobränsle i flytande form eller i form av gas, 55 procent planerade att använda metanol och 45 procent en kombination av flytande fossilgas, LNG, och biobränslen. Att optimera rutter och hastigheter är också ett sätt att få ner utsläppen.

Trots osäkerheten satsar rederierna ändå på nytt tonnage. Både Viking Line och Tallink tog nya fartyg i användning i fjol och Finnlines berättade om två nybyggen. Tiina Tuumala konstaterar att det är fint att rederierna vågar investera trots osäkerheten.

– Det pågår en global omställning inom sjöfarten och vi får hoppas att Östersjön klarar sig väl i konkurrensen, säger hon.

Priserna för sjötransporter låg i fjol på en relativt hög nivå, men nu räknar de flesta med att fraktpriserna sjunker. Bränslepriserna har ändå fortsatt att stiga samtidigt som sanktionerna mot Ryssland har förändrat inköpskedjorna. Rederierna har tvingats hitta ersättande bränsleleverantörer och det har lett till ökade kostnader.

Vid sidan av andra osäkerhetsmoment utgör bristen på sjöpersonal en utmaning för rederierna. Till exempel Finnlines meddelade strax före jul att rederiet är redo att genast rekrytera 200 personer.

En annan fråga i barometern var hur konsumenternas osäkra ekonomiska situation påverkar rederiernas verksamhet. Rederierna såg effekter i transportmängderna och man förutspår också en minskning i resefrekvensen, i den totala kapaciteten och en förändringar av rutterna. Befraktarna väntas också vara försiktigare. Allt som allt är framtiden mycket oklar och svår att förutse.

”De utländska rederierna i Finland står för en betydande andel av sjötransporterna i vårt land, vilket också syns i den här utredningen”, säger Sari Turkkila, verksamhetsledare vid Finlands Skeppsmäklarförbund rf i ett pressmeddelande.

Turkkila konstaterar att marknaden förändras i och med kriget i Europa och i och med den gröna omställningen. Utmaningen är att bevara Finland som ett intressant marknadsområde även i framtiden, påpekar hon.

Den årliga rederibarometern görs av Shortsea Promotion Centre Finland, som verkar i anslutning till Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Brahea-centret vid Åbo universitet. Enkäten som fokuserar på frakttrafik genomfördes i oktober och november i fjol.