Insändare: Julpaket från Skottland dröjde 43 dygn i post och tull

Det har på sistone varit en del skriverier om postens agerande, och flera försändelser har gått vilse på grund av språkförbistring, men det finns många grova förseelser som inte har någonting med språk att göra.

Julen är den tid på året då de flesta i vårt land skickar kort, brev och paket till släkt och vänner. Det är också den vanligaste ursäkten posten kommer med då man klagar över försenade försändelser under december och januari. Det kan gälla i många fall, men de händelser vi råkade ut för finns det ingen ursäkt för. Ändå skulle det vara intressant att få en förklaring till det som skedde.

I det första fallet gällde det två vanliga adventskalendrar (från Röda Korset och Hengitysliitto). Ingendera innehöll choklad eller något annat. De postades den 18 november vid apoteket på Mannerheimvägen 96, postnummer 00250, adresserade till Messeniusgatan, som befinner sig cirka 300 meter från postkontoret med samma postnummer. Vi var säkra på att de skulle hinna fram till våra barnbarnsbarn i tid till den 1 december då de skulle kunna börja öppna luckorna. Trehundra meter är verkligen inte en oöverkomlig sträcka att leverera ett par kalendrar.

Med förvåning konstaterade vi att barnen inte hade fått sina överraskningar ens vid självständighetsdagen. Först den 19 december kastades de in genom postluckan hos den unga familjen!

Såklart var det roligt för barnen att få öppna så många luckor på en gång, men hela idén med kalendrarna blev ju förstörd.

I Skottland har vi en god vän som hade avsänt ett litet paket till oss den 10 december och var alldeles säker på att det skulle hinna fram före julafton. Hennes besvikelse var stor då hon fick veta att vi inte ens fått något paketavi vid det laget. Det hördes ingenting från posten förrän den 5 januari då vi fick ett meddelande att det låg ett paket i tullen som det skulle betalas tull för. Det innehöll två pennor av metall.

Under ett telefonsamtal den 9 januari utfrågades jag om vem jag var och om jag kände avsändaren. Då jag undrade varför de var oroliga fick jag veta att paketet hade genomlysts och misstänkts innehålla något farligt! Mina svar lugnade damen. Hon konstaterade att pennorna knappast var värda mer än 45 euro, så vi behövde inte betala tull för dem.

 Paketet hade anlänt till Finland den 21 december, men först efter redogörelsen per telefon kunde det skickas till vårt postkontor, 00250. Den 19 januari fick vi meddelande om att paketet kunde avhämtas, så vi fick det den 23 januari. Det hade alltså dröjt 43 dagar att nå oss!

Förklaringen till den röran var – brexit! Om UK hade varit medlem i EU skulle paketet genast ha levererats till oss då det anlände före jul! Ingen tull hade behövt kolla det, inga misstankar om att det kunde ha innehållit något farligt …

Det som kunde ha resulterat i förlusten av pengar från mitt konto var en hackare, som med postens logo hade hittat information om ett paket från ett land utanför EU, och skickade ett tiotal krav på en tullavgift på 1,95 euro, och gång på gång insisterade på att få mina bankkoder! Det kunde alltså ha slutat verkligen illa.

Harriet Lindroth, Helsingfors