Niinistö: Finland tar initiativet i Turkietfrågan, uppskattar snabba tag av USA

Finland fortsätter att reda ut exakt vilka krav Turkiet ställer för att acceptera Finland som Natomedlem. President Sauli Niinistö konstaterar att den turkiska kravlistan har verkat variera – han har sett allt från tre till tio olika krav.

– Vi har skäl att bena ut precis var skon klämmer. USA ger oss sitt fulla stöd, men utgångspunkten är att Turkiet har riktat sitt budskap till Finland och Sverige, och då är det vi som förväntas svara.

Det säger Niinistö på en pressträff sedan han tillsammans med Sveriges statsminister Magdalena Andersson hade träffat USA:s president Joe Biden och hela hopen centrala politiker i den amerikanska kongressen och senaten på torsdagen.

Niinistös bedömning är att den största behållningen av träffen var att USA ger Finland och Sverige ett verkligt brett och imponerande stöd i ambitionen att ansöka om Natomedlemskap. Det är en signal till andra Natoländer. Hittills har alla verkat vara med på noterna utom Turkiet som kommit med ett antal krav.

Flera bedömare anser att kraven egentligen är Turkiets sätt att utöva påtryckningar på USA, och att Finland och Sverige bara utnyttjas i den processen. Därför har det varit oklart om det är Finland och Sverige eller snarare USA som ska ta initiativet i fråga om att samtala med Turkiet. På den här punkten är Niinistö mycket klar – ansvaret ligger på Finland.

– Vi ska ta reda på exakt vad de vill och sedan ska vi lämna ett klart och tydligt besked. Sedan kan vi diskutera vidare.

Finland har redan varit i kontakt med Turkiet på diplomatnivå, och de samtalen fortsätter. Niinistö är ändå beredd att ingripa vid behov.

– Jag tror att det kan komma att behövas kontakter också på högre nivå.

Det finns en risk för att Turkiets motstånd fördröjer processen och att Finland och Sverige får vänta längre än annars på att bli fullvärdiga Natomedlemmar. President Niinistö vill ändå inte dramatisera den risken.

– En fördröjning är möjlig, och skulle det knyta sig ordentligt kan det dröja längre att lösa upp knuten, men det behöver inte bli så. Vi ska ge Turkiet ett sakligt, noggrant och tydligt svar, och hoppas att det tillfredsställer.

Om det blir en fördröjning innebär det att tiden mellan inlämnad och ratificerad ansökan kan bli utdragen. Niinistö uppger att USA:s politiska ledning är väl införstådd med att Finland kan behöva hjälp, men också att väntetiden inte behöver bli så kärv som mången räknat med. Den bedömningen gör han utifrån sitt senaste samtal med president Vladimir Putin.

– Det ser lite lugnare ut än vi anade tidigare. Flexibiliteten är allra viktigast här. Vi följer läget utan att överreagera eller ge anledning till överreaktioner, men vi har fortsatt kapacitet att vid behov reagera omedelbart, säger Niinistö.

Skulle det behövas hjälp kommer USA att leverera, men Niinistö går inte in på några detaljer även om han har klart för sig hur amerikanerna vid behov skulle stå till tjänst.

Niinistö avfärdar uppfattningen att Nato är stridigt på grund av tvisten med Turkiet.

– Stridigheten är nog mycket begränsad om ett land har förbehåll medan tjugonio inte har det. Om vi löser den här frågan är den ur världen och kommer inte att påverka i fortsättningen.

För Finland är det viktigt att USA för egen del ratificerar Finlands Natomedlemskap så snabbt som möjligt, och det verkar såväl demokrater som republikaner förstå vikten av. Enligt Niinistö är president Bidens ambition att öppna ett snabbspår för Finland och Sverige välförankrad i kongressen och senaten.

– Ingen kan ge ett exakt datum, men amerikanerna vet att vi värdesätter en snabb process och uttryckligen från USA:s sida, eftersom vi upplever att USA är vägvisaren.

Beträffande den ryska invasionen i Ukraina, kriget och möjligheterna till fred säger Niinistö att hans uppfattning är att Ryssland mål är att "befria" Donbass och då hela den administrativa regionen, inte bara de områden som kontrolleras av separatisterna.

– Det inger inte mycket hopp för att uppnå fred, hur nödvändigt det än vore.