Sötebrödsdagarna är över – nu lär sig Sverige avkorta lån

Fyrtio procent av bolånen i Sverige amorteras inte alls och skuldsättningsgraden ökar så kraftigt att det riskerar få effekter på samhällsekonomin. Nu införs amorteringstvång men fler åtgärder för att dämpa utvecklingen står redan vid dörren.

Snabb affär. Inom en vecka räknar mäklaren Sara Kristensen att lägenheten hon visar ska vara såld. Sådan är takten på den svenska bostadsmarknaden.
Anna Svartström
10.04.2016 11:28 UPPDATERAD 10.04.2016 16:15
Stockholm
Söndag eftermiddag. Mäklaren Sara Kristensen går runt i den lägenhet som precis ska visas för potentiella köpare för första gången. Hon tänder några ljus och öppnar balkongdörren mot gården. En bukett liljor doftar förföriskt.
Vi är i en tvåa på 57 kvadratmeter i Årsta, ett bostadsområde strax utanför Stockholms innerstad som till både läge och utseende påminner en hel del om Drumsö i Finland. Kvadratmeterpriset när budgivningen börjar är 4 650 euro, men vanligen stiger det med ungefär tio procent tills det blir affär.

När kan man tänka sig att den är såld?

– Innan fredag går den åt, det gör den nog. Ibland kan det krävas någon extra visning, men det är väldigt sällan, säger Kristensen.
Området är populärt säger hon, men det snabba tempot är också typiskt för läget på den svenska bostadsmarknaden. Utbudet är mindre än efterfrågan säger både Sara Kristensen och Lars-Erik Nykvist som är vd för förmedlingsföretaget Fastighetsbyrån.
Det har lett till bostadspriser som stigit med 14 procent på ett år i Sverige och 15 procent i Stockholmsområdet. Och i takt med det har också de svenska hushållens skuldsättning ökat. På tjugo år har skulderna i förhållande till inkomsterna stigit från 91 procent till 177 procent. Räknar man enbart med dem som har bostadslån är skuldkvoten hela 317 procent.
Flera tunga aktörer har varnat för att det här är en stor risk för Sveriges ekonomi; Internationella valutafonden, OECD, Riksbanken och EU-kommissionen bland andra. En åtgärd för att få bukt med den är det amorteringstvång som nu har fått så starkt politiskt stöd i riksdagen att det träder i kraft i juni. Det gäller lån som tas efter det.
– Även om du har tvingats skuldsätta dig väldigt mycket minskar sårbarheten när du amorterar, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen som arbetar fram reglerna.
Klicka på grafiken så ser du den i sin helhet.

Konkurrens om kunder

I finländska öron låter det märkligt att amortering inte är en självklarhet. Men i Sverige betalar 40 procent av hushållen med bolån inte av på dem.
Där återbetalningstiden på beviljade lån i medeltal är nitton år i Finland finns det uppgifter om att den i Sverige är över hundra år, färska bekräftade data saknas.

Hur har det blivit så?

– På 2000-talet började bankerna konkurrera med amorteringsfria lån och kunderna ville ha dem. Bostadspriserna steg så snabbt att man tyckte man inte behövde amortera, säger Henrik Braconier.
Det är ändå farligt att räkna med en evig uppgång, och varningar om en bostadsbubbla kommer allt tätare i Sverige. När konjunkturerna försämras kan den höga skuldsättningsgraden bli ett samhällsekonomiskt problem, enligt Braconier.
– Högt skuldsatta hushåll tenderar att överreagera när ekonomin vänder nedåt.
Det här skedde till exempel i Danmark under finanskrisen. De som hade en belåningsgrad över 40 procent drog ner sin konsumtion dubbelt så mycket som de med mindre lån.
– Hela ekonomin fick en smäll, säger Braconier.
Samtidigt har amorteringsfriheten gett många mer pengar att röra sig med, för konsumtion, resor och sparande.

Finns det en risk för att amorteringskravet trots sitt syfte tvärtom minskar konsumtionen?

Ingela Gabrielsson är privatekonom på Nordea och säger att den farhågan finns. Hennes bedömning är ändå att många nya bolånetagare redan har räknat in kravet i sina kalkyler. En del av det som nu lagts i fonder går kanske till att avkorta på lånen, och blir då som att spara i bostaden i stället.
Däremot blir det enligt henne ännu svårare för unga att köpa bostad.
– Det krävs mer av ekonomin från början.
Henrik Braconier menar däremot att amorteringskravet tvärtom kommer att gynna dem som nu har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, eftersom det är tänkt att dämpa priserna. Och så länge ekonomin växer med så mycket som den gör i Sverige är den ingen större fara om folk drar åt svångremmen lite.

Så ska reglerna se ut

Amorteringskravet gäller nya bolån.
Lån på 70 procent eller mer av bostadens värde ska amorteras med 2 procent varje år.
Lån med en belåningsgrad på 50–70 procent ska amorteras med 1 procent.
Tar man ett tilläggslån för till exempel en renovering ska det betalas bort på tio år.
Banken kan bevilja undantag vid till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller anhörigs dödsfall.
Han, liksom många andra experter, medger ändå att amorteringskravet inte löser alla problem på bostadsmarknaden. Följande åtgärd, som Finansinspektionens chef i veckan förde fram, är ett skuldkvotstak. Det skulle handla om att man får låna högst sex gånger sina inkomster.
Också ett slopande av ränteavdraget har föreslagits samt en förändring av beskattningen så att det skulle bli billigare att sälja sin bostad och omsättningen därmed skulle öka. Det är ändå inte sagt att det finns politiskt stöd för förslagen. För tillfället pågår förhandlingar mellan regeringen och de borgerliga oppositionspartierna om bostadspolitiken.
Bankerna igen säger att de redan i praktiken har infört amorteringskrav och menar att effekten därför kommer att bli liten. Sant är att fler har börjat amortera, det visar flera undersökningar. Henrik Braconier säger ändå att bankerna knappast hade börjat ställa krav på amortering om de inte hade vetat att det är på gång. Dessutom kommer Finansinspektionens regler att vara striktare än bankernas egna.

ANDRA LÄSER