Kommentar: Skaka om bara – men ta oss med, Sanna Marin!

Sanna Marin vill skaka om statsministerinstitutionen – och det gör hon med besked. Hittills har det varit fräscht och spännande, men alla hyllningar kan leda till fartblindhet och det kan bli problematiskt om man tycker att man kan förnya ett av landets högsta ämbeten på egen hand.

Statsminister Sanna Marin svarade på journalisternas frågor på fredagen.
KrönikaLena Skogberglena.skogberg@hbl.fi
19.08.2022 19:12 UPPDATERAD 20.08.2022 12:36
Det ska sägas med en gång: Sanna Marin är en skicklig politiker som hittills skött sitt uppdrag på ett sätt som väcker beundran långt utanför landets gränser. När vi i medierna nu granskar hennes sätt att vara statsminister på handlar det inte om en vendetta mot Sanna Marin som person utan om tjänsten som en av landets högsta beslutsfattare. Ni är flera läsare som tagit kontakt med oss och kritiserat journalistkåren för att vi skriver om “struntsaker”, som Sanna Marins festande, istället för om “viktiga” saker som klimatförändringen, ensamförsörjande föräldrar, säkerhetspolitiken och allt möjligt annat.
Det många då missar är att det är just för att vi tycker att politik är så oerhört viktigt som vi ställer frågor till Sanna Marin om hon är omdömesgill nog att leda landet ifall det behövs efter en festnatt. På en presskonferens på fredagseftermiddagen sade hon att hon på förhand känner till när saker händer – allt från möten till om ryssen närmar sig gränsen – och att hon naturligtvis inte skulle festa om en kris var i antågande.
Fint om hon har kontroll, eller åtminstone en känsla av kontroll, men varken pandemi eller krig i Ukraina har följt normal kontorstid.
Marin vill gärna framställa sig själv som vanlig, men hon är inte en vanlig medborgare. Det finns en statsminister åt gången i det här landet, och just nu är det hon som innehar den positionen. Det vore klädsamt om hon kunde resonera kring detta mer än att säga att det är väljarna som avgör i nästa val om hon gjort något galet eller inte.
Sanna Marin har ett snudd på omänskligt jobb, och på ett mänskligt plan förstår vi alla att hon både behöver och är berättigad till ledig tid. Vi är också många som tycker att det är var och ens privatsak vad folk gör på fritiden.
Samtidigt gick hon med på olägenheter den stund hon tackade ja till statsministeruppdraget. När hon säger att hon vill skaka om institutionen – kanske mot en mer mänsklig utformning – är de flesta av oss säkert med på noterna. Ja, låt oss förnya den, vi lever trots allt 2022.
Men ta oss med i resonemanget, Sanna Marin. Det är du som har tillgång till hemligstämplad information, det är du som träffar makthavare på högsta nivå världen över, och därmed är det du som har ett särskilt ansvar för oss alla. Kan vi lita på dig om något händer? Handskas du omdömesgillt med den information du har om landets säkerhet klockan fem en morgon efter två våta festkvällar?
Det är du som har tillgång till hemligstämplad information, det är du som träffar makthavare på högsta nivå världen över, och därmed är det du som har ett särskilt ansvar för oss alla.
I grunden handlar det om vad en statsminister kan göra och inte göra. Var går gränserna?
Det måste vi kunna diskutera.

ANDRA LÄSER