Sparade, investerade och sade upp sig – för att ha mer tid med barnen

Kan en frivilligt ensamstående fembarnsmamma klara av vardagen utan ett lönearbete? Svaret är ja, och det är Kirsikka Antikainen ett levande exempel på. Här berättar hon sin historia från slösande nyutexaminerad till ekonomiskt oberoende "friherre", som hon själv kallar sig.

Antikainens kapitalintäkter överskrider hennes och barnens utgifter och sedan fem år tillbaka har hon inte haft ett avlönat arbete. Hon njuter av den frihet som ekonomiskt oberoende innebär: hon läser böcker, bakar och sköter om sina barn.

Hon har uppnått sitt mål genom gediget planerande, otaliga beräkningar och några lyckostötar. Stora arv eller annat startkapital har hon inte haft tillgång till – bara det egna arbetet och lönen.

– Ekonomiskt oberoende är fullkomligt möjligt för alla normalfriska personer, oavsett kön eller familjeförhållanden, säger hon.

Vägen mot ekonomiskt oberoende tog avstamp i början av 2000-talet då Antikainen slutförde sina arkitektstudier i Uleåborg, flyttade till Helsingfors och hoppade in i arbetslivet.

– Det första halvåret i arbetslivet slösade jag bort lönerna på allt möjligt eftersom jag plötsligt hade en stadig och hög inkomst efter många år av en strikt studerandebudget. Jag gjorde långa arbetsdagar, reste mycket och gick i butiker och funderade vad jag ska köpa i dag.

Slöseriet slutade hon ändå med rätt snabbt och började i stället fundera på vad som vore vettigare att göra med den delen av lönen som hon kunde sätta i spargrisen. Från uppväxten hade hon fått med sig principer om att leva sparsamt, men investeringar var en helt främmande värld.

– Allt resande och slöseri med pengar gjorde mig inte lyckligare. Dessutom kände jag inte igen mig i det. Jag ville hellre ha säkerhet så jag investerade i en lägenhet. Jag trivdes bra där hemma – jag joggade och läste böcker från biblioteket, det räckte gott för mig och det är gratis.

– På den tiden hade jag liten kunskap om vad det innebär att investera. Ingen av mina vänner sysslade heller med det. På höjden av it-boomen köpte jag lite aktier men det gav ingen egentlig erfarenhet – jag fick varken en positiv eller negativ bild av att investera.

Den första ekonomiska lyckosparken kom då det var dags att sälja bostaden. En indexjustering i Helsingfors stads Hitas-bostadssystem hade höjt priset på bostaden så att Antikainen kunde kamma in en vinst på ungefär 50 000 euro.

Vid samma tidpunkt drömde Antikainen också om att studera juridik. En flytt till Lappland var på alla sätt att föredra: Det var lättare att komma in på juridiska fakulteten i Rovaniemi än i Helsingfors och bostadspriserna var på en helt annan nivå än i huvudstadsregionen. Att kunna spara i alla kostnader, speciellt boendekostnader som för många är den största utgiften, är en mycket viktig pusselbit i jakten på ekonomiskt oberoende, menar hon.

– Förutom vanliga konsumtionsvaror som mat var praktiskt taget allt billigare i Rovaniemi än i södra Finland.

Efter flytten till Rovaniemi började Antikainen investera i lägenheter på allvar. Sedan dess har fastighetsinvesteringar varit Antikainens viktigaste inkomstkälla. Aktieinvesteringar har endast en biroll i hennes ekonomi.

Det var också då som tanken på ekonomiskt oberoende och ett liv som hemmamamma föddes.

– För nio år sedan blev jag färdig magister i juridik, samtidigt kände jag att jag vill ha fler barn. Och all den tid som jag jobbar är bort från tiden jag har med mina barn. Jag tänkte att jag lika gärna kan leva med det jag har och ägna mera tid åt att vara hemma med barnen. Min känsla av lycka kommer från dem.

– Vissa människor, som är ännu mer noggranna med sina pengar än jag, räknar med att en förmögenhet på 200 000 euro räcker för ekonomiskt oberoende. Andra räknar med upp till en miljon euro. För min egen del räknade jag med en halv miljon euro för att mitt ekonomiska oberoende ska fungera. Därav kommer också namnet på min blogg: En halv miljons förmögenhet (fi. Puoli miljoonaa pääomaa).

Bloggen har Antikainen drivit i två år och där skriver hon om sparande, investering och presenterar också sin ekonomiska utveckling.

– Bloggen är en hobby som inte binder mig till något. Jag startade den egentligen för att själv kunna skriva ner mina funderingar och diskutera dem med andra.

Ungefär ett halvt år innan Antikainen sade upp sig från sitt jobb grundade hon ett eget företag som förvaltar fastighetsaffärerna och en del av egendomen. Orsaken var till en början inte ekonomisk – Antikainen helt enkelt kände att hon vill ha ett eget företag, så hon grundade ett. Senare har det visat sig vara ett enastående beslut eftersom hon via företaget får flertalet kostnadslättnader och förmåner i bland annat beskattning.

Samtidigt var företaget ett fungerade sätt att förklara för omgivningen varför hon säger upp sig.

– Alla verkade inte förstå att man kan göra vinst på sitt kapital – inte gjorde jag det heller tidigare. Många arbetskolleger och bekanta antog att jag börjar jobba via mitt företag då jag sade upp mig. Jag behövde inte förklara så mycket hur jag kommer att sysselsätta mig i framtiden.

Antikainen poängterar att hon fått jobba på härliga arbetsplatser och med härliga människor. Hon tycker om att jobba. Men ännu starkare var glöden att få koncentrera sig på moderskapet.

– Min tid är begränsad och jag vill inte dela upp den på för många saker. I stället prioriterar jag det som är viktigt för mig. Nu har mitt intjänade kapital arbetat för min räkning i flera år och jag kan lugnt stanna hemma i rollen som hemmamamma – det känns verkligen lyxigt.

Antikainen siktar på att jobba ungefär en timme per dag, fem timmar i veckan. Men alltid lyckas hon inte hålla arbetsbördan så liten. Inkomsterna rinner in från flera olika håll och allt ska hon hålla reda på. Utöver hyresintäkter består inkomsten av bland annat aktieutdelningar, intäkter från sålda aktier, ränteintäkter, försäljningsintäkter, en del lönearvoden och andra mindre intäkter. Flertalet små, i sig självt obetydliga inkomstkällor bildar tillsammans en märkbar summa i Antikainens sparbössa.

– För att uppnå ekonomiskt oberoende gäller det att rikta in sin energi på de rätta sakerna.

Antikainens nyckel till ekonomiskt oberoende har varit det aktiva investerandet i lägenheter.

För Antikainen är hennes ekonomiska oberoende i första hand en plattform som tillåter henne göra mera sådana saker som hon verkligen vill. Hon gör skillnad på sig själv och så kallade "downshiftare" som av olika orsaker väljer att skifta ner och leva enklare eller till och med asketiskt.

– Min livsstil handlar inte om downshifting. Jag försöker inte sänka levnadsstandarden till noll. Skatt betalar jag till och med mer än tidigare så också samhället får sin del, påpekar hon.

– Jag tror jag kommer uppnå en förmögenhet på en miljon euro i något skede, men jag har inte någon särskild målsättning längre. Det jag har nu räcker. Jag har uppnått mitt mål: ekonomiskt oberoende.