Skogsmarsch genom Helsingfors – ”Nu är den sista chansen att rädda naturskogarna i Finland”

— Finland måste minska på kalhyggen och övergå till kontinuitetsskogsbruk samt bevara de statsägda naturskogar som finns kvar. Det är Camilla Sederholms budskap till Finlands regering. Hon var en av cirka 2 000 personer som deltog i skogsmarschen genom Helsingfors på lördagen.

Mor- och farföräldrarnas oro för klimatförändringen är stor, de befarar att Finland inte uppnår sina klimatmål med den avverkningstakt som skogarna fälls i dag. De oroar sig också för att barnbarnen inte kommer att få uppleva gamla naturskogar om regeringen inte skyddar dem snarast.
Petra Miettinenpetra.miettinen@hbl.fi
24.09.2022 17:34 UPPDATERAD 26.09.2022 06:46
Det var en färggrann blandning av granruskor, banderoller, plakat och mjukisdjur som samlades på Senatstorget i Helsingfors på lördagseftermiddagen. Ungefär tvåtusen människor deltog i årets största miljödemonstration, vars budskap var att naturskogen måste skyddas och kalhyggen förbjudas för att bevara kolsänkorna som finns i skogen. Demonstranterna ville göra regeringen uppmärksam på att den måste agera nu för att skydda de statliga naturskogar som finns kvar.
Familjen Palonen kommer från Vik i Helsingfors. Den består av mamma Outi och barnen Hiski och Mimosa samt morföräldrarna Ville och Terttu. De brukar delta i större miljömarscher.
Bland demonstranterna finns många barnfamiljer, bland annat Outi Palonen, som kommit från Vik med barnen Mimosa och Hiski samt föräldrarna Terttu och Ville Palonen till Salutorget. De är alla bekymrade över skogarnas framtid.
— Skogen är jätteviktig för oss, vi tillbringar mycket tid där. Det är ett perfekt ställe för barnen att träna parkour, de hoppar från stenar till stubbar och stockar, säger Outi Palonen.
— Jag gillar att leka i skogen, man kan leka tafatt, eller plocka kottar och stenar. Käppar bryr jag mig inte om, säger Mimosa, som har tagit med sig mjukishunden Pyry till demonstrationen.
Familjen Palonen brukar delta i större miljödemonstrationer. Senast deltog de i klimatmarschen.
Matti Nummelin njuter av att inspektera insekter och plocka svamp i skogen. Detsamma hoppas han att barnbarnen får göra när de växer upp.
På plats finns också andra morföräldrar, bland annat biologen Matti Nummelin, som marscherar för sina barnbarns skull. Han vill visa att det inte bara är ungdomar som bryr sig om skogen, utan att den är viktig också för pensionärer.
— Jag vill att mitt yngsta barnbarn, som nu är två år, ska kunna vandra i våra skogar ännu år 2100, och att hennes barnbarn ska kunna göra samma sak när de är gamla. Att bevara skogarna och förbjuda kalhyggen är det enklaste och billigaste sättet att motarbeta klimatförändringen. Det borde vi kunna göra i Finland, tycker Nummelin, som är sekreterare i föreningen Klimatmor- och farföräldrar. 
När demonstranterna grupperar sig på torget och börjar marschera längs Alexandersgatan hörs framför allt två slagord på finska: "Ner med avverkningarna, upp med kolsänkorna" och "Bevara naturskogarna". 
Camilla Sederholm är verksamhetsledare för Natur och Miljö förklarar och bär föreningens banderoll under marschen.
— Vi vill fästa regeringens uppmärksamhet vid hur viktigt det är att bevara de gamla skogarna i Finland, det är där som artrikedomen och mångfalden finns. I naturskogar finns ett mycket mer varierande trädbestånd än i ekonomiskogarna, där den biologiska mångfalden saknas, säger Camilla Sederholm.

Förbjuda kalhyggen

Hon hoppas också att alla medborgare ska inse skillnaden mellan ekonomiskog och naturskog, att merparten av de skogar som finns i Finland i dag är ekonomiskogar där största syftet är att fälla träden för ekonomisk vinning.
Bakom Natur och Miljös banderoll går bland andra Johanna Lindholm, Saba Golestaneh, Aslihan Oguz och Camilla Sederholm.
— Vi tycker att regeringen borde minska på kalhyggen rejält, till och med förbjuda dem helt i statsägda skogar. Det finns alternativ till kalhyggen: skogsägare kan välja kontinuitetsskogsbruk i stället, vilket betyder att man plockhugger de äldsta träden och låter de yngre stå kvar och växa till sig. Det är mycket skonsammare för miljön, och färsk forskning visar att det också kan vara ekonomiskt lönsamt. Men det finns starka krafter inom skogsindustrin som fortfarande föredrar kalhyggen, säger Camilla Sederholm.
Under fjolåret gjordes stora skogsavverkningar på flera håll i landet och konsekvenserna syns redan. I början av sommaren stod det klart att Finlands markanvändningssektor för första gången hade förvandlats till en utsläppskälla i stället för en kolsänka. Kollapsen av kolsänkor hotar nu Finlands strävan att nå sina klimatmålsättningar.
— Det finns ett hundratal skogsområden med gamla naturskogar på statsägd mark i Finland. En del av dessa hotas snart av avverkning om regeringen inte skyddar dem genast. Naturskogar kan inte återskapas. Om man avverkar dem är de borta för alltid. I Nyland finns tre sådana skogar, bland annat i Syndalen i Raseborg och i Lovisa, berättar Camilla Sederholm.

Målsättningen med skogsmarschen

De tretton miljöföreningar som ordnar skogsmarschen kräver att Finlands regering skrider till åtgärder för att rädda landets skogar:
• Alla oskyddade naturskogar och urskogar på statsägd mark ska skyddas.
• Målsättningen bör vara att skydda 30 procent av Finlands skogar, mot nuvarande 6 procent.
• Införa avskogningsavgifter för att trygga och öka kolsänkorna.
• Minska avverkningen i ekonomiskogar på statsägd mark avsevärt.
• Dessutom önskar de att regeringen tryggar en viss finansieringen för frivilligt skydd av privata orörda skogar och urskogar.
Marschen arrangeras av: Climate Move, Kampanjen Ei polteta tulevaisuutta, Elokapina, Finnwatch, Fridays for Future, Greenpeace, Klimatföräldrarna, Klimatmor- och farföräldrar, Luonto-Liitto, Jordens vänner i Finland, Våra skogar-rörelsen, Natur och Miljö och Finlands naturskyddsförbund.
Förutom i Helsingfors ordnas liknande skogsmarscher också i Tammerfors, Jyväskylä, Uleåborg, Joensuu och Raseborg.
Källa: Skogsmarschen 2022
I täten för skogsmarschen gick trumslagarna med sina instrument, dels för att dra lördagsshopparnas uppmärksamhet till sig, dels för att skapa stämning i demonstrationståget.

ANDRA LÄSER