Jesus uppvisar populistiska drag – men i hans jämlikhetsbudskap fanns inte plats för någon självisk nationalism

Om vi söker exempel på destruktiva uttryck för sammanblandning av religion och politik går tankarna lätt till medeltidens kristna korståg eller våra tiders Nordirland, Balkan, talibaner och IS. Men religiös identitet spelar en roll i världspolitiken också i många sammanhang som inte direkt involverar krigshandlingar.

Till exempel bottnar president Donald Trumps strävan att förmå arabstater att erkänna staten Israel i hans behov att säkra stödet från konservativa vita kristna väljare. I utbyte lovar USA sälja vapen till Bahrain, som styrs av en sunnimuslimsk elit i desperat behov av stöd för att hållas kvar vid makten i ett land där majoriteten är shiamuslimer.

I det sekulariserade Norden har många trott att religionen är på väg att försvinna från det offentliga rummet. En orsak till att religionen inte heller varit speciellt synlig i politiken i vårt land är den lutherska synen att det andliga och det världsliga skall hållas isär.