2 500 euro – "Ett steg i rätt riktning"

Det är en glädjestrålande Seija Estlander som svarar i telefon dagen efter att regeringens budgetförslag presenterats.

– Det här är definitivt ett steg i rätt riktning, säger hon och syftar på den engångsersättning på 2 500 euro som ska betalas ut till företagen när en föräldraledig kvinna återvänder till jobbet.

Företagarkvinnorna gläds också åt att dagvårdsavgifterna inte höjs utan rentav sänks för låginkomsttagare.

Åtgärderna är ändå inte på långt när tillräckliga för att jämna ut den segregering som råder på arbetsmarknaden, säger Estlander.

– När en kvinnlig anställd blir gravid kostar det hennes arbetsgivare hela 17 000 euro. Det är jättesummor för företag som verkar i kvinnodominerade branscher där många arbetstagare kan bli mammalediga samtidigt, säger hon.

Särskilt utsatta är de små- och medelstora företag som både drivs av kvinnor och har kvinnliga anställda.

– Vi har till exempel många frisörföretagare som klarar en och två graviditeter, men senast vid den fjärde brukar det bli stopp och firman kan gå i konkurs. Det är helt enkelt för dyrt att anställa unga kvinnor som kan bli gravida. Det här leder till att företagen inte vågar anställa unga kvinnor, vilket i sin tur leder till att unga kvinnor får visstidsjobb trots att de har hög utbildning och hög kompetens.

Att just kvinnorna oftare stannar hemma med barnen är även det en direkt följd av att det är företagen som tar smällen när en kvinna blir föräldraledig, anser intresseorganisationen.

– Man frågar sig ofta varför inte fler män stannar hemma med barnen men förklaringen är ju glasklar: allt bondförnuft säger att den förälder som har sämre lön och osäkrare anställningsförhållande stannar hemma. På dagens arbetsmarknad är det oftast kvinnan, av ovannämnda orsaker. Därför är det oerhört viktigt att ansvaret för föräldraledigheterna inte bara skulle falla på företagen. I Sverige har man löst det här genom att fördela ansvaret rättvisare. Vi borde ta efter.

Företagaren Hanna Kurtti som har drivit blomsterhandeln Floranna i Tölö i tolv år, håller med.

– Det här är ett ständigt diskussionsämne bland mina kolleger och andra småföretagare. Som småföretagare står man inför ett verkligt problem om en anställd blir gravid, säger hon.

Hon påpekar också att arbetsmarknaden har förändrats dramatiskt. Storföretagen blir färre och en allt större del av arbetsgivarna utgörs av små- och medelstora företag som inte har råd att ta de risker som kommer med en anställning.

– När småföretagen inte kan anställa, tvingas arbetstagaren i stället att bli privatföretagare och sälja sina tjänster till företaget, vilket naturligtvis försämrar arbetstagarens sociala trygghet. Det gäller för övrigt också en del mansdominerade branscher, till exempel de småskaliga transportföretag som jag brukar anlita för blomleveranser.

Trots att många lovprisade regeringens åtgärder, var åtminstone lika många djupt kritiska. I ett pressmeddelande anklagar ordförande för Vänsterförbundets riksdagsgrupp Anna-Kaisa Pekonen regeringenför att strunta i kvinnornas sysselsättningsgrad. Engångsersättningen på 2 500 euro ser hon snarast som ett plåster.

– Konkurrenskraftsavtalet och nedskärningarna inom utbildningen slår hårdast mot den offentliga sektorns kvinnodominerade branscher och leder till uppsägningar. Om man inte kompenserar för dessa effekter, kommer vi inte alls att få en bättre sysselsättningsgrad utan tvärtom en högre kvinnlig arbetslöshet, skriver Pekonen.