Exporten till Kirgizistan ökade med över 800 procent i fjol och exporten till Kazakstan och Uzbekistan ökade stort under slutet av fjolåret. Handelskammaren Eastcham förklarar ökningen med att finska företag söker marknader som kan ersätta Ryssland.
I allmänhet tar finska företag fint reda på vilka villkor som gäller och är noga med att hålla sig till reglerna. Det uppger Petri Kekki, juridisk affärsrådgivare på Eastcham.
Eastcham hette fram till september i fjol finsk-ryska handelskammaren. Rysslands anfall på Ukraina och de sanktioner som följde på det fick handelskammaren att byta inriktning. Den siktar nu på att stöda finska företag som vill ersätta den ryska affärsverksamheten med etableringar i östra Europa, i de centralasiatiska länderna och i länderna i södra Kaukasien.
I slutet av februari besökte en affärsdelegation under ledning av utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) Kazakstan och Uzbekistan. Med på resan fanns Eastcham och representanter för ett 20-tal finska företag.
Intresset för nya affärsmöjligheter har enligt Kekki varit stort.
– Då exporten börjar mer eller mindre från noll så är det klart att tillväxtprocenterna till en början är stora, säger Petri Kekki.
Kirgizistan i topp
Någon exakt statistik på vilken export som tagit fart till länder som Kazakstan, Uzbekistan och Kirgizistan har Petri Kekki inte. Trots att det på papper ser ut som om exporten vuxit rejält är exporten i euro räknat fortfarande väldigt liten, påpekar han.
Det visar till exempel exporten till Kirgizistan. Den var totalt 28,8 miljoner euro i fjol, vilket innebär en tillväxt på 812 procent jämfört med 2021. Senare hälften av fjolåret uppvisade en tillväxt på 434 procent jämfört med årets början.
Den största exportgruppen till Kirgizistan utgörs av maskiner och anläggningar. De stod för närmare tre fjärdedelar av den totala exporten. Två tredjedelar av de varor som exporterades var sådana som på grund av sanktionerna inte kan exporteras till Ryssland.
Under början av fjolåret sjönk den finska exporten till Uzbekistan, för att mot slutet av året öka med över 100 procent. Totalt uppgick exporten till drygt 47 miljoner euro. Störst var exporten till Kazakstan, drygt 248 miljoner euro totalt.
Också till de här länderna var den största exportgruppen maskiner och anläggningar. Över hälften av exporten bestod av varor som på grund av sanktionerna inte kan exporteras till Ryssland.
– Det är många företag som tar kontakt med oss på handelskammaren för att höra sig för om exportmöjligheter. De flesta vill också veta hur de ska leva efter de regler som EU och USA har kring sanktionerna mot Ryssland, säger Kekki.
De allra flesta företag är noga med regelverket. Det är klart att det finns ett fåtal som försöker kringgå bestämmelserna också, men de går inte via Eastcham och dem vill handelskammaren inte ha att göra med, menar han.

Finlands handel med Ryssland har halverats jämfört med tiden innan det ryska anfallet på Ukraina. September i fjol var ett lågvattenmärke.
Viktigt med noggrannhet
Export av produkter som kan användas både för fredliga och militära ändamål är förbjuden, och det är viktigt att ta reda på slutanvändaren, påpekar Kekki. Om en köpare är ovillig att ge uppgifter om hur den exporterade varan ska användas eller ett slutanvändarbevis så borde varningsklockorna hos företagen ringa.
Eastcham har på sin hemsida en lista på sådant som kan tyda på försök att kringgå sanktionerna. Det gäller till exempel om köparen vill dela upp leveranserna av en vara i många små delar utan skäl, eller om leveransanvisningarna ändras i sista stund.
– De finska företagen har en vilja att växa på de här nya marknaderna och behovet av information är stort. Företagen vill reda ut hur de ska verka för att allt ska bli rätt, säger Kekki.
Finlands export till Ryssland backade rejält i fjol. I september i fjol var varuexporten till exempel 80 miljoner euro och 76 procent lägre än i september 2021. Det är den lägsta exportsiffran sedan Tullen började föra månadsstatistik 1996.
Ser man till helheten stod Ryssland i september i fjol för bara 1 procent av den finska varuexporten. Varuimportens andel var 3 procent. Så liten har den enligt Tullen senast varit på 1940-talet.
ANDRA LÄSER
Helsingfors
Besvikelse hos muminföretaget – huvudkontor byggs inte i område som är populärt bland finlandssvenskar
28.03.2023 16:06

Riksdagsvalet 2023
HBL betygssätter | Dans på knivseggen och Li Anderssons kritik mot taktikröster – så gick HS valdebatt
28.03.2023 20:21

Fartyg
Danskt oljetankfartyg attackerat av pirater – rederiet har inte fått kontakt på flera dagar
28.03.2023 17:07

Riksdagsvalet 2023
Läsarfrågor | Hur ska man rösta så att Sannfinländarna inte blir regeringsparti? Ska arvsskatten slopas?
28.03.2023 17:36

Helsingfors
Mitt i Helsingfors byggs ett hus många kommer att besöka – bara rulltrapporna kostar 6 miljoner euro
28.03.2023 08:07
