2017 blir ett strängt år för arbetslösa – här är besluten som klubbats igenom

Det blir underskott i budgeten också för 2017, närmare bestämt går den 5,6 miljarder på minus vilket innebär att staten ska låna mer pengar. Hela budgeten går på 55,5 miljarder och under riksdagsbehandlingen växte den med 40 miljoner. Det är brukligt att riksdagen fördelar ungefär en sådan summa pengar, annars är de stora dragen de som föreslagits i regeringens budgetproposition.

Riksdagen valde att fördela tilläggsmedlen till bland annat undervisning och småbarnspedagogik. Arbetet för att förhindra utslagning av unga och för att stödja klubbverksamhet och undervisningens kvalitet fick 12,4 miljoner mer än i regeringens förslag efter riksdagsbehandlingen.

Drygt 11 miljoner lades till social- och hälsovården, alkohol- och drogvården och mathjälp.

Här är några av de beslut som godkänts och blir verklighet under 2017.

Från och med augusti 2017 sänks studiepengen för högskolestuderande till samma nivå som på andra stadiet, det vill säga högst 250 euro i månaden, och det läggs mer betoning på studielån i stället.

I gengäld ska inte föräldrarnas inkomster längre inverka på stödets storlek för de studerande i andra stadiet som är myndiga och bor självständigt.

Tiden man får studiestöd förkortas från 64 månader till 54 månader.

Studerandes bostadsbidrag kommer å andra sidan framöver att höra till det allmänna bostadsbidraget. Man får också lyfta mer statsgaranterat studielån – 650 euro i månaden, mot nuvarande 400 euro.

Under riksdagsbehandlingen har det uttryckts oro för de studerande som har barn, och riksdagen kräver därför att regeringen bereder ett förslag på extra tillägg till de studerande som är föräldrar.

Om man blir arbetslös efter årsskiftet blir antalet dagar man får inkomstrelaterad dagpenning färre – högst 500 dagar blir högst 400, och karenstiden förlängs från fem dagar till sju dagar innan man får dagpenning.

Kraven på att ta emot jobb skärps: Om man har bil ska man ta emot jobb inom en 80 kilometers radie, och det kan också vara ett jobb som ger mindre i handen än dagpenningen. Dessutom får man inte längre någon ersättning för utgifterna om man studerar på egen hand, bara om man deltar i sysselsättande åtgärder.

Därtill genomförs förändringar i lagen om arbetsavtal. I fortsättningen blir det möjligt att ge långtidsarbetslösa visstidsjobb också utan någon särskild motivering till varför arbetsavtalet är på bestämd tid. Hittills har det alltid krävts en motivering till det, till exempel att det är fråga om ett vikariat eller ett projektjobb.

Prövotiden kan vara upp till sex månader, mot fyra månader tidigare. Dessutom får arbetsgivaren förlänga prövotiden om man varit längre sjukskriven eller på familjeledigheter under prövotiden.

Återanställningsplikten efter uppsägningen förkortas från nio månader till fyra eller sex månader, beroende på hur länge anställningen varat.

En ny slags pensionslösning har också införts för dem som varit långtidsarbetslösa i minst fem år och fyllt 60 före september 2016. De kan få stödpension, som motsvarar garantipensionen.

Inkomstskatterna sänks i alla inkomstklasser, men det finns också skatter som höjs. Kommunskattenivåerna höjs inte lika mycket som tidigare år runtom i landet, däremot är det över hundra kommuner som kommer att höja fastighetsskatten nästa år.

Det blir också dyrare att värma upp villorna. Med oljevärme blir det omkring 40 euro dyrare i snitt, och med fjärrvärme 11 euro dyrare, beräknar Skattebetalarnas förbund.

En båtskatt på 100–300 euro per år börjar gälla för dem som har fritidsbåtar. Bränsleskatten höjs, så bensinen blir ungefär 2,5 cent dyrare per liter på grund av den.

Skatten på godis och glass försvinner däremot nästa år, och någon färdig modell för en bredare sockerskatt finns ännu inte, även om många partier föreslår att utreda en sådan.

Det omstridda företagaravdraget träder i kraft nästa år – ett avdrag på fem procent för alla personföretag. Omstritt är det för att uträkningar visat att de som tjänar mest på det är företagare med höga inkomster.

Men lättnader blir det också för små företagare, som får respit med att betala momsen. Tidigare har företagarna varit tvungna att betala momsen för sin försäljning till staten oberoende av om de fått in betalningen från sin kund eller inte. Framöver behöver små företag inte betala in momsen till skatteverket förrän pengarna faktiskt är på kontot.

För företag med personal innebär det också en liten utjämning av kostnaderna att det införs en engångsersättning på 2 500 euro för anställda som går på moderskapsledighet.

Förändringarna i arvsskatt och gåvoskatt leder till att skatten sänks, men samtidigt försvinner skattefriheten för sparlivförsäkringspengar till dödsboet eller arvtagarna. Skattebasen för arvsskatt blir alltså större, men skattesatserna sjunker med ett par procentenheter på arvsskatt och gåvoskatt.

Sänkningen i arvsskatten gör ingen skillnad på små arv, eftersom den alltid är 100 euro upp till 25 000 euro. Men den som ärver till exempel 200 000 euro sparar nästan 2 000 euro på lägre arvsskatt.

Den könsneutrala äktenskapslagen innebär också förändringar i rättigheterna till föräldraledigheter från och med mars 2017, så att den andra föräldern oberoende av kön kan lyfta den peng som hittills varit för pappaledigheten.

En pappa som inte bor i samma hushåll som modern kan också efter mars månad lyfta föräldrapeng.

Äktenskapslagen betyder också att olika stödformer där partnerns inkomster inverkar på summan gäller också för samkönade par. Det gäller till exempel bostadsbidrag och barntillägg.

För de sociala bidragen är det annars nedskärningar som gäller. Alla de sociala bidrag som Folkpensionsanstalten betalar ut krymps nästa år ned med 0,85 procent. En stor förändring är att det allmänna utkomststödet flyttas över från kommunerna till FPA.