Avtalet går att läsa på Natos sidor, här.
Avtalet innehåller tio punkter, där den sista bekräftar att Turkiet stöder öppna dörrars politik i Nato och kommer att stödja en inbjudan för Finlands och Sverige att bli medlemmar i Nato.
I avtalet står att ett av de viktigaste elementen är solidaritet och samarbete i bekämpningen av terrorism, i alla dess former och manifestationer, som innebär direkta hot mot allierades nationella säkerhet och mot internationell fred och säkerhet. Avtalet innehåller också ett löfte om samarbete kring terrorismbekämpning framåt. Hela Natogruppen kommer att föra ett samtal kring samma ämne, bekämpning av terrorism, under toppmötet.
De tvistefrågor som varit under lupp i förväg står nu formulerade i punkterna 4, 6, 7 och 8.
I punkt 5 behandlas PKK, som sedan tidigare finns på EU:s terroristlista.
I punkt fyra avspeglas Turkiets krav på att pressa även andra kurdiska grupper: Det handlar om YPG/PYD, det vill säga det kurdiska unionspartiet i Syrien och den affilierade militära gren som deltagit i det syriska inbördeskriget och stridit mot IS. Dessutom nämns rörelsen kring aktivisten Fethullah Gülen, som av Turkiet kallas FETÖ. I avtalet formuleras nu att Finland och Sverige inte ska stödja dessa grupperingar. Finland har inte heller nu som land något sådant formellt stöd. De kurdiska styrkorna i Syrien har däremot stötts av USA i striden mot IS. Några krav på att klassa fler grupper som terroristgrupper finns inte nedskriva i avtalet.
I punkt 6 konstateras vilka terrorlagar som Finland och Sverige redan har berett eller som redan trätt i kraft. Punkten innehåller inte krav på ny lagstiftning.
I punkt 7 bekräftar länderna att det inte finns vapenexportförbud mellan dem. Något formellt förbud finns inte i nuläget, men det som har skett är att Finland i praktiken inte beviljat exportlov till Turkiet sedan 2019, en linje som varit gemensam i EU sedan Turkiet anföll kurdiska områden i Syrien. Kring detta har president Sauli Niinistö och försvarsminister Antti Kaikkonen sagt att Finland både tidigare och i fortsättningen behandlar alla vapenexportfrågor från fall till fall.
I punkt åtta nämns utlämningar av personer som Turkiet klassar som terrorister. Formuleringen lyder nu att Sverige och Finland ska behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav. Till detta har Niinistö sagt att det för tillfället inte finns några ouppklarade fall, och att en del har redan behandlats i finländsk domstol enligt finländsk lag. Turkiet har under de senaste åren begärt 12 personer utlämnade.
