Tätare nät är inte gratis

Det blir antagligen fler kontantautomater, men ingenting är gratis.

S-gruppens beslut att ersätta Otto-bankautomaterna med Nosto-automater är ett trendbrott. I takt med att användningen av kontanter har minskat har automatnätet glesats ut från den tid då det praktiskt taget fanns en automat i varje gathörn i stadskärnorna. Nu finns det kommuner som helt saknar kontantautomater.
Men då de 300 Otto-automaterna som nu finns i S-gruppens affärer placeras ut på nytt samtidigt som de ersätts av Nosto-automater betyder det att det igen blir litet tätare med automater, samtidigt som det uppstår en verklig konkurrens mellan automatkedjorna.
Det blir kanske lättare att hitta en automat, men samtidigt kan det bli dyrare att använda den.
Otto-automaterna administreras av det bankägda företaget Automatia, Nostos ägare är det norska företaget Nokas. Enligt Helsingin Sanomat (19.8) betalar bankerna under 20 cent per lyft till Automatia, medan ersättningen till Nokas uppskattas till 80-90 cent.
Tidigare var det också dyrare för kunderna att använda Nosto, men vid årsskiftet bestämde Finansinspektionen i enlighet med ett EU-direktiv att priset för ett kontantlyft ska vara detsamma oberoende av vilken automat man använder.
Fortfarande betalas nästan 40 procent av köpen i S-gruppen kontant. I K-butikerna står kontantbetalningar för en femtedel av handeln.
S-gruppen motiverar bytet av automatkedja med att kunderna har varit missnöjda då Automatia har tagit bort en del automater.
Nu blir det fler automater, men om det blir dyrare att upprätthålla servicen blir det förr eller senare användarna som betalar kostnaderna. Det kan betyda högre priser, eller att de avgiftsfria kontantlyften upphör.
Den här utvecklingen leder antagligen till att det blir populärare att betala små inköp via mobilburna betalningstjänster. De som producerar de tjänsterna kan bli de verkliga vinnarna när det blir lättare men kanske dyrare att lyfta kontanter.
ANDRA LÄSER