Svensk expert: Finlands kovändning är ett försök att blidka Erdogan

”Genom att tillåta vapenexport vill man vara tillmötesgående och göra sådant som är i Turkiets intresse", säger universitetslektor Martin Lundmark vid Försvarshögskolan i Sverige. 

Försvarsminister Mikko Savola talade på den 243:e upplagan av Finlands försvarskursen på måndagen.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
25.01.2023 21:44 UPPDATERAD 26.01.2023 20:55
Finland har låtit bli att sälja vapen till Turkiet sedan den turkiska attacken mot kurder i norra Syrien år 2019, men på onsdagen kunde HBL avslöja att försvarsminister Mikko Savola tecknat ett nytt exporttillstånd för försvarsmateriel till Turkiet.
Beslutet gäller export av 12 000 ton pansar för armerade fordon.
Sverige har också sagt att man är beredd att exportera vapen till Turkiet.
Martin Lundmark, universitetslektor vid institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan i Sverige, ser det som ett försök att blidka Turkiet.
– Det är ett tillmötesgående gentemot Turkiet, på samma sätt som Sverige har gjort tidigare. Sverige har också sagt att man är beredd att exportera vapen till Turkiet.

Ser du något problematiskt i det här?

– Både Finland och Sverige har ju tidigare valt att inte exportera vapen som en konsekvens av Turkiets agerande i Syrien. Nu har man då gjort en kovändning. Det är inte så Turkiet har slutat krigföringen i Syrien, svarar Martin Lundmark.

Framstår det inte som att länderna försöker köpa sig till ett medlemskap i Nato?

– Absolut. Men det beror även på hur starkt man har uttryckt sig i frågan tidigare, om det är en total kovändning man gör i frågan nu.
Det är inte fritt fram för Turkiet att köpa vad de vill, påpekar Martin Lundmark.
– Det finns fortfarande restriktioner kring viss teknik som man inte vill dela med sig. Och om det finns något amerikanskt system i det finska eller svenska försvarsmaterielet, så kan USA alltid säga stopp. USA har den vetorätten.

Var kommer vapnen som Finland exporterar att sättas in?

– Dels har Turkiet sina olika expeditioner i Syrien och sedan håller de på och kaxar sig och har en aggressiv ton mot Grekland.
Turkiet slöt ett trilateralt avtal med Sverige och Finland i slutet av juni. Avtalet med tio punkter skulle bekräfta att Turkiet stöder Finlands och Sveriges medlemskap i militäralliansen Nato. I avtalets punkt 7 bekräftar länderna att det inte finns något vapenexportförbud mellan dem. 
– Erdogan kör ett förhandlingsspel där han försöker få ut så mycket han någonsin kan. Han ska vinna ett inrikespolitiskt förtroende, säger Martin Lundmark. 
Han har säkert många rävar bakom örat.

När kan han inte kräva mer?

– Det får du fråga honom. Han har säkert många rävar bakom örat. Om USA sätter in hårt mot hårt så påverkar det situationen, men det har han säkert också tänkt på. Turkiet vill köpa amerikanska stridsflygplan men om Erdogan krånglar för mycket kan USA ändra sig.

Hur påverkar det Sveriges säkerhetsställning om Finland går med i Nato utan Sverige?

– Ja, då har vi inte den armkroken med Finland, vilket ändå måste vara en försvagning. Det kan inte bli en förstärkning av Sveriges situation. Enligt min åsikt har svenska politiker förödmjukat sig något enormt på sistone. Finland har inte råkat ut för det på samma sätt.
– De uttrycker sig väldigt försiktigt mot Turkiet, det blir nästan ett fjäskande. Man stryker medhårs. 

Vad ska de göra i stället?

– Nu när man har kommit in på den linjen och lovat en massa saker, så är det svårt att vända på det. Det kan ske om USA eller Nato tydligt säger ifrån, men det borde man redan ha gjort. Turkiet har ju vetorätt som medlemsland i Nato.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att Turkiet vill köpa stridsfartyg av USA. Det stämmer inte, utan Turkiet vill i själva verket köpa stridsflygplan av USA.

ANDRA LÄSER