Bara snaps och jordgubbar till helgen? Så mycket dyrare är midsommarmaten

Det mesta på midsommarbordet har blivit klart dyrare under det senaste året. Vill man klara sig undan inflationseffekten är det bär och drycker som gäller, visar HBL:s genomgång.

Bär och snaps. En vinnande kombination om man vill undvika inflationseffekten.
Det har blivit rejält mycket dyrare att äta i Finland under det senaste året, och festmaten är inget undantag – snarare tvärtom. Om det börjar vara tomt i plånboken finns det några saker som är värda att tänka på då helgens mat ska inhandlas. Det visar HBL:s genomgång av hur mycket priserna på typisk midsommarmat ökade från maj i fjol till maj i år.
Snittpriset på livsmedel, alla kategorier, har stigit med ungefär nio procent under den här tidsperioden, men det finns stora skillnader mellan olika produkter. Så här långt är det kaffet och den färska fisken som har stigit mest i pris, med nästan 50 procent. Det betyder att en fiskfilé som kostade 30 euro i fjol kostar 45 i år.
Vill man spara en slant lönar det sig därför att satsa mer på inlagd och rökt fisk, som också annars brukar vara en billigare produktkategori. Priset på den sortens produkter har stigit med kring 25 procent i snitt.
På många midsommarbord står det grillade köttet i centrum. Men också här är prisökningen blodig: svin- och nötköttet kostar nu för tiden drygt 16 procent mer än för ett år sedan. Kycklingen är ett mindre inflationsdrabbat alternativ, med en prisökning på 10 procent. Prisökningen på korv ligger i ungefär samma klass.
Överlag drabbar livsmedelsinflationen köttätarna hårdare. Inom alla grönsakskategorier är inflationen lägre än snittet för livsmedel totalt sett. Men det finns ett väsentligt undantag: potatis. Statistikcentralen skiljer inte på nypotatis och vanlig potatis i sina siffror, men den totala prisökningen inom kategorin ligger på 9,5 procent.
När det gäller dryckerna är inflationen i sig inte ett argument för att skära ner på konsumtionen, vare sig det handlar om öl, snaps, vin eller läsk. Dessa har bara ökat i pris med någon procent.

Så mycket har priserna stigit i procent

Bär – 7,2
Starka alkoholdrycker 0,6
Öl 1,3
Vin 1,7
Konsertbiljetter 2
Svamp 3,7
Läsk 4
Glass 4,6
Övriga processerade fiskprodukter 4,6
Grönsaker 5,4
Bröd 6,1
Hushållspapper 6,6
Livsmedel totalt 9
Potatis 9,5
Torkat, saltat eller rökt kött 10,6
Korv 10,7
Smör 11,1
Ostprodukter 11,2
Kyckling 11,8
Sallad 13,7
Svinkött 15
Nötkött 16,2
Rökt eller inlagd fisk eller skaldjur 23,6
Ägg 32,4
Kaffe 46,4
Färsk fisk 48,7
Källa: Statistikcentralen
På vissa håll i Finland är midsommarfestivaler en del av traditionen. Att gå på konsert har inte heller blivit avsevärt dyrare sedan i fjol. Priset på en konsertbiljett har i snitt ökat med två procent.
Allra längst ner på listan finns ett livsmedel som trotsar trenden: bär. Priset på bär har sjunkit med 7 procent i snitt, vilket betyder att man får mer bär för pengarna i år än man fick för ett år sedan.

Kundbeteendet ändras

Effekterna av inflationen började märkas i konsumenternas beteende under maj, säger Sampo Päällysaho, chef för dagligvaruhandeln på S-gruppen.
– Det är statistiskt sett inte några stora förändringar, men signaler på att kunderna ser över kostnaderna noggrannare har börjat synas. Till exempel har våra billigare varumärken sålt bättre än vanligt, säger Päällysaho.
Priskänsligheten ger sig också till känna i kategorin fisk, och i synnerhet i fråga om lax importerad från Norge. Den norska laxen står för en betydande andel av konsumtionen, och priset har stigit under hela våren på grund av att det kostar mer att producera den.
– Det betyder samtidigt att fler köper inhemsk fisk från sjöarna, vilket jag ser som en bra sak.

Vad beror det på att grönsakspriserna inte har påverkats på samma sätt som köttpriserna?

– En orsak är att grönsakspriserna är beroende av storleken på skörden. Jämfört med köttprodukter är prisavtalen också kortsiktigare för grönsaker, och gäller för veckor eller någon månad i taget.
ANDRA LÄSER