Analys: Vad säger Hubba Bubba om vårt kollektiva vansinne?

Vad har digitalt sofistikerade kryptonissar gemensamt med uppblåsta 1700-talsaristokrater i sina pudrade peruker, eller med flummiga vänsterekonomer? Alla gillar att tugga finansiellt tuggummi – som snabbt förlorar smaken, och lämnar kvar ett enda stort klet.

Hade Isaac Newton månne gillat Hubba Bubba? Åtminstone föll han pladask för en av historiens största finansbubblor.
KrönikaTorsten Fagerholmtorsten.fagerholm@hbl.fi
28.01.2023 06:31 UPPDATERAD 28.01.2023 09:15
Fördelen med Hubba Bubba är att det är mindre klibbigt än de flesta sorters tuggummi, de enorma bubblorna är lättare att dra av ansiktet då de spricker. ”Big bubbles, no troubles” – stora bubblor, inget trubbel, lyder en klassisk reklamslogan.
För cirka 300 år sedan lyckades Europa med konststycket att klibba ner både skägget och håret med två finansbubblor – inom loppet av ett och samma år, 1720. Det handlar om Söderhavsbubblan och Mississippikompaniet. På den tiden svepte en så kallad finansiell revolution över delar av Europa, som dessvärre också greps av tidlöst vanvett: girighet och fomo (fear of missing out).
Den holländska tulpanmanin, som kulminerade 1637, brukar beskrivas som den första historiska finansbubblan. De facto var Söderhavsbubblan mångfalt större. Britterna hade uppmuntrats att investera på bred front i Söderhavskompaniet (South Sea Company), till vilket Spanien hade beviljat handelsmonopol på kolonierna i Sydamerika – åtminstone till pappers.

ANDRA LÄSER