Socialarbetare i Vanda slår larm: Fler barnfamiljer hotas av vräkning

Antalet barnfamiljer som hotas av vräkning har ökat i Vanda. – Det är på en helt annan nivå nu, säger ledande socialarbetaren Hanna Holmberg. På riksnivå visar statistiken inte på samma utveckling, men det finns en risk för en anhopning av fall när pandemin lättar.

I vanliga fall är anmälningarna om hotande vräkningar sporadiska. Men för tillfället utgör de hela tio procent av de fall som ledande socialarbetare Hanna Holmbergs enhet i Vanda behandlar.
När en barnfamilj hotas av vräkning från sin bostad är Utsökningsverket skyldigt att meddela kommunens socialbyrå om det.
I Vanda har socialarbetare märkt en kraftig ökning av de här anmälningarna. Det berättar Hanna Holmberg, som är ledande socialarbetare vid jouren för barnfamiljer.
Av alla nya ärenden gäller tio procent för tillfället vräkningar. Enligt Holmberg har fallen vanligen varit mer sporadiska, ett fall här och ett fall där.
– Vi har aldrig tidigare haft det så här. Det är på en helt annan nivå nu.
Holmberg frågar sig om det handlar om en anhopning när pandemin har börjat lätta. Eventuellt har hyresvärdar och indrivningsbyråer varit mer flexibla under coronatiden, men det tålamodet börjar kanske vara slut och de börjar verkställa sina krav.
Hyresvärdarna är enligt hennes uppskattning både privata aktörer och kommunala bolag.

"Jättehemskt för barnen"

Det är Utsökningsverket som verkställer vräkningar i Finland. När socialtjänsten får en anmälan om att en familj med minderåriga ska vräkas, sker det med liten marginal, vanligen omkring ett par veckor.
Ibland kallas också socialarbetare till platsen vid vräkningen.
– Det är jättehemskt för barnen, en väldigt sorglig situation, säger Hanna Holmberg.
Hon betonar ändå att barnfamiljer inte lämnas på gatan.
Och i första hand försöker socialtjänsten reda upp det hela, så att vräkningen kan hävas: Vad är det som har lett till situationen, finns det en logisk förklaring? Kan det vara missförstånd om förmåner man har rätt till?
Vid behov kan kommunen bevilja förebyggande utkomststöd för hyresbetalning. Det sker om det handlar om mindre summor och socialarbetaren bedömer att det är för barnens bästa.
Den sista utvägen är att socialtjänsten hjälper med en krisbostad.
Fler har ekonomiska bekymmer efter pandemin, och i Vanda har det här märkts som en ökning av antalet barnfamiljer som hotas av vräkning. På riksnivå när man ser till alla vräkningar märks inte samma utveckling.

Ond cirkel

Hanna Holmberg säger att det inte är helt ovanligt att familjer hamnar i en ond cirkel.
Inkomsterna har kanske sjunkit på grund av arbetslöshet eller permittering. Bostadsbristen i huvudstadsregionen är stor, och det är inte så lätt att hitta en bostad med lägre hyra. Då fastnar föräldrarna i värsta fall i en lägenhet med en hyra de inte kan betala.
Får man sedan betalningsanmärkningar kan det bli ännu svårare att få tag på en annan bostad.
Ibland händer det att familjerna får höra om en hotande vräkning först då socialtjänsten tar kontakt. Då har det enligt Holmberg brustit i kommunikationen rejält. Tidvis handlar det också om språkförbistring, i en mångkulturell stad som Vanda.
Det har varit mycket fokus på barns och ungas välbefinnande i diskussionen om coronapandemins effekter. Holmberg anser att det är viktigt att man också satsar på service till vuxna när samhället öppnar upp. Genom att stödja föräldrar hjälper man också barnen.

Upprepar sig ofta

Även i Helsingfors har man märkt en viss ökning av antalet hot om vräkning, säger Jonna Vanhanen, som är chef för socialt arbete inom barnskyddet.
Någon påtaglig tillväxt handlar det ändå inte om enligt henne. Av 18 000 ärenden kommer 120 från Utsökningsverket. I den siffran ingår inte enbart vräkningar, utan också andra ärenden.
Klart är enligt henne att pandemin lett till att fler har ekonomiska bekymmer.
Också Vanhanen betonar att socialtjänsten försöker hitta en lösning för en barnfamilj som hotas av vräkning.
– Men om det finns ett vräkningshot finns det ofta brister i ekonomihanteringen sedan tidigare. Då hjälper det inte alltid att lösa den akuta situationen. Hyresskulder har en tendens att upprepa sig.
I Esbo svarar man till HBL att stadens socialtjänst inte har sett samma utveckling som i Helsingfors eller Vanda.

Minskning under pandemin

I Sverige har fler barnfamiljer vräkts under det första halvåret än på sex år, rapporterade flera medier i helgen med hänvisning till uppgifter från Kronofogden.
I Finland har Utsökningsverket inte uppgifter om just barnfamiljer, utan siffran gäller totalt. Den statistiken visar att vräkningarna tvärtom har minskat under pandemin.
Vanligen får Utsökningsverket begäran om ungefär 7 000 vräkningar per år. 2020 var siffran 8 procent lägre, och enligt verket tyder statistiken fram till augusti i år på att nivån för 2021 blir densamma.
– En orsak är att man på grund av pandemin har visat lite större förståelse för dem som har det svårt med ekonomin, säger riksfogden Juhani Toukola vid Riksfogdens kansli.
Det här gäller hyresvärdar men också Utsökningsverket, som riksfogden leder. Myndigheten har stöd i en temporär lagändring som riksdagen beslutade om i fjol. Den gör det bland annat möjligt att skjuta upp verkställandet av utsökning. Lagändringen gäller åtminstone till slutet av året.
Toukola medger att det efter det finns risk för ett uppdämt behov.
– Det är möjligt att det kan finnas några fall på väntelistan, men tills vidare har vi inte märkt det.
Han lyfter fram att det ekonomiska läget överlag är bättre nu, och sysselsättningsläget likaså. Det betyder att också det privatekonomiska läget kan lätta för sådana som har haft det tufft.
Av vräkningarna som kommer till Utsökningsverket verkställs drygt hälften. I resten av fallen avbryts processen. Det sker enligt Toukola vanligen för att hyresgästen har flyttat ut självmant, eller för att hyresvärden och hyresgästen kommit till en lösning.

Lag ger respit

Inkassoföretaget Intrum har både kommunala hyresaktörer och privata bolag som sina kunder. Försäljningschefen Juha Iskala säger att Intrum inte har haft en ökning av uppdrag på grund av obetalda hyror under pandemin, och hänvisar också han till den temporära lagändringen.
– Det finska samhället med sina skyddsnät har fungerat bra, säger han.
Samtidigt lyfter han fram att det också i Intrums egna undersökningar har kommit fram att de som har barn är mer oroade över sin ekonomiska situation än barnlösa. Hyran är enligt Iskala oftast ändå den sista räkning som lämnas obetald.
ANDRA LÄSER