Insändare: Kärnvapen skänker ingen säkerhet

09.11.2022 18:18
Finland ansluter sig till Nato, så snart Turkiet och Ungern ger klartecken. Under debatten i våras talade man inte mycket om kärnvapen, men nu har intresset ökat. Det är viktigt att inse att Nato betecknar sig som en kärnvapenallians och att Nato väntar sig att medlemsstaterna deltar i kärnvapenplaneringsgruppen (Nuclear Planning Group) och i manövrar där man övar kärnvapenangrepp.
En sådan övning – kallad Steadfast Noon – hålls varje år, detta år i oktober med 14 deltagande Natostater. Där övar man bland annat ett med flygplan genomfört kärnvapenangrepp på en fiende (gissa vem?). Förutom kärnvapenmakternas flygplan kan kärnvapen bäras av plan från de fem stater (Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet, Tyskland) där USA lagrar kärnvapen. Rollen för flygvapnen från de övriga medlemsstaterna är att eliminera fiendens luftförsvar så att bombplanen når fram – en roll där man får räkna med stora förluster.
Finland avser att inte ställa några villkor för sin Natoanslutning, och gör alltså inga förbehåll rörande kärnvapen. Vår nuvarande lagstiftning – kärnenergilagens fjärde paragraf – förbjuder visserligen införsel av kärnvapen till finländskt territorium, men vår statsledning med presidenten och statsministern i spetsen vill tydligen hålla alla dörrar öppna. Då nu kärnenergilagen omarbetas för att göra tillståndsproceduren för små kärnkraftverk enklare, är det upp till folkopinionen och riksdagen att se till att införselförbudet upprätthålls.
Man har framfört fromma förhoppningar att Finland inom Nato kunde verka för en minskning av kärnvapnens roll i alliansens strategi och för kärnvapennedrustning. Sådana avsikter verkar vår utrikespolitiska ledning alls inte ha, vilket framkommer av den ändrade inställning till kärnvapennedrustning Finland tagit i FN i höst.
I FN:s generalförsamling behandlar den första kommittén nedrustnings- och vapenkontrollfrågor. Årligen diskuteras där flera resolutioner som rör kärnvapen. En av dem beskriver de katastrofala humanitära konsekvenserna av ett kärnvapenkrig och uppfordrar till nedrustning. I år röstade 141 stater för resolutionen, och tidigare år har också Finland röstat för. Men nu röstade vi räddhågat blankt!
Ifråga om resolutionen som stöder kärnvapenförbudsavtalet TPNW (stöddes av 124 stater) följde vi Rysslands, USA:s, Natostaternas och de övriga kärnvapenstaternas exempel och röstade emot, fastän vi tidigare röstat blankt. Detta trots att riksdagens utrikesutskott förklarat att Finland skall hålla sig öppet till förbudsavtalet, och att en liknande skrivelse hittas i regeringsprogrammet. Här har vi alltså en klar ändring i Finlands politik, ett klart ställningstagande mot kärnvapenförbud. Glädjande var att se att Australien, som tidigare motsatt sig resolutionen om förbudsavtalet, nu röstade blankt.
Det gäller nu att klart säga ifrån att vi inte under några som helst omständigheter vill få hit vare sig Natos eller någon annans kärnvapen. Dessutom bör vi genuint arbeta för kärnvapennedrustning, i FN, inom Nato och på alla fora, utan att ge efter för påtryckningar från kärnvapenmakterna.
Nedrustningen bör ske allsidigt genom multilaterala avtal och beaktande av allas säkerhetsintressen. Kärnvapen skänker ingen säkerhet, de tvärtom äventyrar den.
Kati Juva, läkare
Claus Montonen, fysiker

ANDRA LÄSER