HBL besökte Käringmossen: "Att sortera sopor minskar på Finlands beroende av Ryssland"

Att ta tillvara bioavfallet löser tre av vår tids största problem, enligt Christoph Gareis, produktionschef för Käringmossens bioavfallsanläggning: – Från bioavfall får vi energi, komposteringen binder koldioxid och motarbetar klimatkrisen, och myllan förbättrar jordkvaliteten så att vi kan odla tillräckligt med mat, säger han.

Christoph Gareis, produktionschef för bioavfallsanläggningen i Käringmossen, önskar att en större del av invånarna i huvudstadsregionen skulle sortera sitt bioavfall i rätt kärl. – Vi behöver mera bioavfall, så att vi kan ta det tillvara och förvandla det till biogas och mylla, säger han. Biomassan på bilden är halvvägs genom processen, det tar ett par månader innan den är färdig mylla.
Petra Miettinenpetra.miettinen@hbl.fi
21.11.2022 05:00 UPPDATERAD 21.11.2022 08:11
Vi måste bli bättre på att sortera sopor. Två av fem invånare i huvudstadsregionen slarvar med bioavfallet.
Hittills är det bara boende i husbolag, alltså höghus och radhus, som har haft biokarl i sina sopskjul. Men i sommar utvidgas insamlingen av bioavfall till småhus också.
Senast i juli ska alla småhusägare i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt samla sitt bioavfall i ett skilt biokärl eller i en egen kompost. Då träder en förändring i avfallslagen i kraft i huvudstadsregionen och målsättningen är att ta tillvara allt mera biologiskt nedbrytbart avfall. Kompostering av bioavfall ger oss både energi och näringsrikare mylla.

ANDRA LÄSER