Allt om att rösta: Vem får rösta och var, hur räknas rösterna, och varför är det en dålig idé med selfie i valbåset?

Förhandsröstningen börjar på onsdagen den 22 mars. Här är allt en förstagångsväljare behöver veta på tre minuter: Datum, fallgropar och tips. Valkaffe hör till.

Du får en valsedel med dig till valbåset. När siffran är skriven i ringen – inget annat får skrivas eller ritas på lappen, då blir den kasserad – ska valsedeln stämplas innan den läggs ner i urnan.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
22.03.2023 05:00

Vem får rösta, när och var?

Alla medborgare som har fyllt eller fyller 18 år senast på valdagen – den 2 april 2023 – får rösta. Det är valdagen som räknas för rösträtt, också om man förhandsröstar innan man fyllt 18.
Man kan förhandsrösta i hemlandet 22–28 mars och i utlandet 22–25 mars. En lista över de allmänna förhandsröstningsställena finns på vaalit.fi. Bland dem kan man välja vilket ställe som helst, men det kan man inte på valdagen.
Om man röstar på valdagen måste man gå till sin egen vallokal, som står på den blankett om rösträtt som skickats i förväg. Den har kommit antingen med posten eller på suomi.fi om man tagit i bruk digital myndighetspost. Tappar man bort lappen kan man leta upp sin egen vallokal genom att söka med sin adress på tjänsten aanestyspaikat.fi
Det är bara i din egen vallokal som ditt namn finns på listan i vallängden. Man måste alltså ha id-kort, pass eller körkort med. Det gör inget om man tappat bort lappen om rösträtt, bara man kan styrka sin identitet.
Om du bor utomlands kan du antingen förhandsrösta på det ställe ambassaden anger, eller brevrösta. Den som vill brevrösta måste själv beställa sina handlingar. Instruktioner för det finns på vaalit.fi.

En känd kandidat syns inte på listan i valbåset – varför?

Du kan bara rösta på kandidater i din egen valkrets. Den kända kandidaten är kanske uppställd i en annan del av landet, och då går det inte att rösta på hen.
Det lönar sig att kontrollera på valreklamer och flygblad att det är en person som ställer upp i din valkrets (Helsingfors är en annan valkrets än resten av Nyland). Flera kandidater kan nämligen ha samma kandidatnummer om de är från olika valkretsar.
I valbåset finns en lista över de kandidater som är uppställda i din valkrets.

Varför ska man inte ta en selfie i valbåset?

Även om valfusk inte är något vi lider av i Finland just nu finns det regler som skyddar oss mot det, och som bevarar vår rätt till valhemlighet.
I en valsedel får man bara skriva in en siffra i ringen på pappret – rita inget annat. Om man ritar på valsedeln kasseras den. Det är för att skydda väljare från påtryckningar, köpta röster och liknande valbrott. Till exempel att någon tvingar eller mutar en att rösta på ett visst sätt, och sedan kontrollerar märkningen på valsedeln.
Av samma orsak ska man inte fotografera sin valsedel i valbåset, eller ta en ”valselfie” där valsedeln syns på bild. Det är tillåtet att berätta hur man röstat om man själv vill, men gör det utan fotobevis.
Vill du ta en selfie – gör det utanför vallokalen, under vajande flaggor eller då du tar en kopp valkaffe.

När vet vi vilka som blev invalda?

Den första rösträkningen sker under valkvällen den 2 april, och vi följer rösträkningen på HBL.fi. Lite efter klockan 20, då vallokalerna stängt, kommer resultatet från förhandsrösterna. Sedan räknas rösterna från valdagen under några timmar. Hundra procent av rösterna kan vara räknade ungefär klockan ett på natten. Men valresultatet blir inte officiellt fastslaget förrän efter kontrollräkningen.
Det slutliga valresultatet fastslås den 5 april och publiceras på Valfinland.fi. Det har hänt att kontrollräkningen ändrat på resultatet för enskilda kandidater.

Hur räknar man vem som kommer in i riksdagen?

Det är inte de 200 som fått flest röster, utan mer komplicerat.
Finland är indelat i 13 valkretsar. Hur många ledamöter som blir invalda från varje valkrets beror på befolkningsmängden. Åland har alltid en ledamot, fastlandets olika valkretsar får i år mellan 6 och 37 mandat.
De invalda från varje krets räknas enligt största jämförelsetal, inte enligt antalet röster.
Jämförelsetalet räknas ihop av alla röster som kommit till en lista, oftast till ett parti. En lista kan också bestå av fler partier som ingått ett valförbund. Sättet att räkna kallas för d'Hondts metod.
Systemet gör att det lönar sig att samla många röster till hela listan. Men det leder också till att en enskild röstmagnet kan dra upp partikamrater som inte alls fått många röster själva och ge dem ett högt jämförelsetal.
Därför brukar man säga att riksdagsvalet är ett partival, även om man röstar på en enskild kandidat. Rösten går inte heller till spillo om den man röstade på inte blev invald, för den finns ändå med i jämförelsetalet hos alla andra från samma parti eller lista.

ANDRA LÄSER