Så här klarar Finland sig i nordisk jämförelse – ukrainska flyktingar välkomnas olika

Sedan Ryssland anföll Ukraina i slutet av februari har över 165 000 ukrainare ansökt om skydd i de nordiska länderna. Men mottagandet varierar mellan länderna: medan småbarnspedagogiken är ett problem i Finland sticker Sverige och Danmark ut som de länder som betalar de lägsta stöden.

Ukrainska föreningen i Finland tog emot stora mängder donationer i Södervik genast efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina.
Jenny Bäckjenny.back@hbl.fi
08.12.2022 19:00
Sverige har tagit emot det största antalet ukrainska flyktingar i Norden, närmare 48 000, sedan Ryssland startade sitt anfallskrig den 24 februari. Men Finland ligger inte så långt efter med 43 000, och 1 700 ukrainare hade fram till den första november tagit sig ända till Island för att söka skydd.
Under vintern kan de bli fler, säger Anders Aalbu, talesperson i de nordiska länderna för FN:s flyktingorganisation UNHCR.
– Vi måste åtminstone förbereda oss på det, även om det är svårt att förutspå. Just nu är den största utmaningen ändå att antalet internflyktingar i Ukraina ökar. Sedan får man se hur många som kommer till de nordiska länderna, säger Aalbu.
Tillsammans med Nordiska ministerrådet har UNHCR låtit kartlägga hur de nordiska länderna tagit emot de flyende ukrainarna. Bra, är slutsatsen i rapporten, men det finns också skillnader.
– Den största skillnaden finns kanske i de ekonomiska stöden, som är lägst i Sverige och klart högst på Island, konstaterar rapportförfattaren Anna Berlina.
I Sverige har stödet enligt rapporten inte höjts sedan 1994, och ligger nu på 194 euro per månad för en vuxen då maten inte är inkluderad. Då maten är inkluderad är stödet 66 euro per månad. På Island är stödet de första två månaderna 235 euro för en vuxen, och därefter mellan 1 046 och 2 428 euro i månaden beroende på kommun. I Finland är stödet 323 euro per månad då maten inte är inkluderad, och 95 euro då den är det.
Finland klarar sig rätt bra i jämförelsen, och hör enligt Berlina tillsammans med Norge och Danmark till de länder som valt en mer generös linje.
– Finland, Norge och Danmark går lite längre än vad som krävs i EU:s direktiv. Det gäller sådant som integrationsåtgärder och tillträde till exempelvis integrationsutbildning. I det avseendet ligger de här länderna lite före Sverige och Island, medan Sverige sticker ut en aning med lägst ekonomiskt stöd och mindre integrationsstöd, säger Berlina.

Obligatoriskt och frivillig skola

Ungefär en tredjedel av de ukrainska flyktingarna i Finland, ungefär 14 000, är barn. Det ställer särskilda krav på småbarnspedagogik och skola, och i Finland och på Island har det varit en utmaning att ordna med daghemsplatser.
– Tillträde till småbarnspedagogik har varit ett problem i Finland, då arbetslösa inte har samma rätt till småbarnspedagogik för sina barn.
Det visar sig också att länderna ser olika på läroplikten: de ukrainska barnen har rätt att gå i skola i alla de nordiska länderna, men medan det är obligatoriskt i Danmark, Norge och på Island är det frivilligt i Sverige och Finland.
Anna Berlina lyfter också upp en god praxis från Finland:
– Mottagningssystemet har varit flexibelt och lyckats skala upp mottagningen snabbt. Dessutom finns ett gott samarbete mellan olika myndigheter och aktörer.
Den snabba responsen på kriget och flyktingsituationen har överlag varit bra, säger Berlina, men i fortsättningen behöver länderna tänka mer långsiktigt.
– Kriget verkar bli långvarigt, och på längre sikt behöver vi satsa betydligt mer på integration i samhället och på arbetsmarknaden. Att garantera flyktingarna integration och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden är viktigt såväl för dem själva som för de mottagande länderna.
Anders Aalbu på UNHCR betonar vikten av att planera för framtiden.
– Och då behöver vi inkludera flyktingarna i dialogen, som en del av integrationsprocessen. Det tror jag är jätteviktigt.

ANDRA LÄSER