Blivande förstavårdaren Andreas Aalto om löneförhöjningarna: ”Arbetsmängden är ändå den samma”

I går, tisdags, meddelade fackorganisationerna JHL, Jyty och FOSU om historiska löneförhöjningar, efter att de nådde en ny överenskommelse med arbetsgivarorganisationen KT.

Under de kommande två åren kommer lönerna inom social- och hälsovårdsbranschen totalt att höjas med 13,2 procent. I år kommer även en engångssumma på 467 att betalas ut.

Löneförhöjningen kan delvis ses som resultatet av ett avtal som gjordes mellan JHL, Jyty och arbetsgivarorganisationen KT, som kopplade vårdbranschens löner till exportbranschens löneförhöjningar.

HBL har tidigare pratat med den blivande förstavårdaren Andreas Aalto, som förundrades över att den svidande kritiken som riktades mot vårdbranschens strejker under förra våren inte förekommer när andra branscher strejkade.

– Det är synd att löneförhöjningen sker på grund av någon annan, när vi själva försökte höja dem under vårt upprop under förra årets vår. I stället togs rätten att strejka bort. Men det är bra att vi ändå kan få en högre lön. Det är ju slutresultatet vi ville ha, säger Aalto när HBL ringer upp honom under onsdagen.

Enligt vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har löneförhöjningen öppnat för en väg ut ur lönegropen. Aalto tror ändå att flera åtgärder kommer att behövas för att locka fler arbetare till branschen.

– Frågan är om de som har försvunnit från vår bransch under pandemin kommer att komma tillbaka. Förhoppningsvis är löneförhöjningen en faktor som bidrar till det. Det är också på grund av den stora mängden arbete som vi alltid kämpar för att få högre löner. De högre lönerna motiverar en hel del, men arbetsmängden är ändå den samma.

– Det är svårt för mig som studerande att säga vad man ska göra helt konkret. Vi lever i en stor vårdkris och det är bra att lönerna höjs, med det tar inte bort alla problem. Det att vi inte har rätten att strejka är också någonting som kan bidra till att folk söker sig bort från branschen.