”Om ens dotter blev våldtagen dödade man henne inte längre för det” – så förbättrade Finlands insats afghanska kvinnors liv

I tjugo år jobbade Finland för att stärka kvinnornas ställning i Afghanistan, och uppmuntrade dem att våga stå på sig. Att de modigaste kvinnorna i dag befinner sig i störst fara är ett sant dilemma. Humanitära visum kan vara en lösning.

Ingenstans i världen är kränkningarna av kvinnors mänskliga rättigheter lika fundamentala som i det talibanledda Afghanistan. Finland var med om insatsen som skulle förbättra situationen i landet, men då den inte fullföljdes gick mycket arbete till spillo vilket Afghanistans kvinnor betalar ett högt pris för.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
25.01.2023 16:21 UPPDATERAD 25.01.2023 16:22
Finlands 20-åriga insats i Afghanistan gjorde mycket gott, men varken intåget eller utträdet är att skryta med. Sorgligt är att utvecklingen inte blev bestående. Västs reträtt och talibanernas apartheidpolitik utsätter miljontals kvinnor och flickor för fara, förtryck och allt gravare kränkningar av mänskliga rättigheter.
Den bilden ger två färska rapporter som utvärderar Finlands insats i operationen som initierades av USA som ett svar på terrorattackerna 11 september 2001. Bushregimens logik – att den som inte är med USA i ”kriget mot terrorismen” är mot USA – gav inte Finland många alternativ. Vi hängde på, i viss mån av geopolitiska skäl, men utan att dela USA:s motiv till fullo.
Utrikespolitiska institutets utvärdering som publicerades strax före jul bedömer att operationen ville bygga upp ett västerländskt samhälle och en demokratisk rättsstat av Afghanistan. Man jobbade uppifrån och nedåt, och utan att förstå sig på landets multietnicitet, höra kvinnorna eller inse vidden av utmaningen.
Finland gick in med en lite annan ansats, att förbättra säkerheten genom att stärka statens strukturer och bidra med humanitära insatser och bistånd med fokus på kvinnornas rättigheter. Finland lade ut 430 miljoner euro på utvecklingssamarbete och civil krishantering under 20 år.
I en annan utvärdering som Kvinnoorganisationernas centralförbund publicerade på onsdagen målar journalisten Katri Merikallio inemot 30 afghanska kvinnors bild av Finlands insats. Rapporten ”Afganistanin naisten ääni” visar att kvinnorna uppfattade Finland som en pålitlig partner, som ett av få länder som genuint lyssnade till dem och som tvärtemot USA jobbade nedifrån och uppåt för att kvinnorna skulle ta sin berättigade plats i samhället.
Katri Merikallio har skrivit Kvinnoorganisationernas centralförbunds Afghanistanrapport. Hon säger att de afghanska kvinnornas främsta budskap är att väst inte ska glömma dem.

Snedvridna fredssamtal

Finland utbildade kvinnliga poliser, åklagare och journalister. Arbetet för flickors och kvinnors reproduktiva hälsa bidrog till att mödra- och spädbarnsdödligheten minskade klart. Satsningarna på skola ledde till att många fler flickor började skolan och läskunnigheten ökade.
Finlands finansiering av en männi­skorättskommission bidrog till bättre lagstiftning och rättshjälp för offer för våld mot kvinnor. Attityder förändrades.
– Om dottern i en familj blev våldtagen dödade man henne inte längre för det, utan man gick till polisen och krävde att den skyldiga ska straffas, säger Katri Merikallio.
Men när Donald Trump tröttnade på operationen i Afghanistan frångick han principen att inte förhandla med terrorister. Tvärtom hade han så bråttom att dra USA-trupperna ur landet att talibanerna kunde diktera villkoren för den första delen av ”fredssamtalen” i Doha. Avtalet från februari 2020 nämner inte vare sig kvinnor, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten eller yttrandefriheten.
Den här kvinnan, Marwa, skulle i vår ha blivit den första kvinnan i sin familj att börja på universitet. Men efter talibanernas beslut i december får hon inte studera. Kvinnornas rättigheter i Afghanistan har begränsats mer än någon annanstans.
Det gav talibanerna en urstark förhandlingsposition till den andra delen av samtalen. Även om den afghanska regimen inklusive några kvinnor fick delta blev den ett spel för kulisserna. Kvinnorna berättar för Katri Merikallio om totalt kompromisslösa talibaner vars förhandlare täckte ansiktet med duk för att slippa se dem i ögonen.
Kvinnorna är besvikna för att Finland och EU inte tog mer plats i förhandlingarna hösten 2020 och inte stöttade kvinnorna då det hade behövts. Och när väst lämnade Afghanistan under kaotiska former i augusti 2021 hade Finland bråttom att rädda sina egna medborgare, och bara dem, ur landet innan talibanerna tog makten och trängde ut kvinnorna från det offentliga rummet, skolan, universiteten och arbetslivet.
Situationen i Afghanistan är avskyvärd och vi måste tänka kreativt.

I Ukrainas skugga

I brådskan vände Finland ryggen åt de modiga afghanska kvinnor som vi hade uppmuntrat att stå på sig och kämpa för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Paradoxalt nog är just de kvinnorna i störst fara under talibanregimen. Finland saknar ett instrument för att hjälpa dem.
– Det är ett enormt dilemma. Situationen i Afghanistan är avskyvärd och vi måste tänka kreativt. Vi måste fortsätta dialogen med talibanerna och hjälpa de kvinnonätverk som fortfarande existerar. Vi måste nå ut till dem med nya och smidigare finansieringsformer. En militär intervention är ingen lösning, säger Katri Merikallio.
Rapporten rekommenderar att Finland inför humanitära visum för afghanska kvinnorättsaktivister och journalister, att vi ska börja tillämpa en feministisk utrikespolitik, att Finland jobbar aktivare inom FN och EU för insatser som återger Afghanistans kvinnor deras rättigheter och att vi ligger på för att FN ska dokumentera alla talibanernas förbrytelser.
– De afghanska kvinnornas främsta budskap är att vi inte ska glömma bort dem fastän uppmärksamheten riktas på Ukraina, säger Merikallio.
President Tarja Halonen säger att Finland begick misstag under operationen i Afghanistan, men hon hävdar att uppsåtet var gott och avsikten att förbättra livet för Afghanistans kvinnor och flickor, vilket också lyckades tills väst drog sig tillbaka.
President Tarja Halonen säger att det är uppenbart att Finland begick misstag under operationen och att vi inte uppnådde alla våra mål, men att uppsåtet var gott. Hon bedömer att Finland saknade en plan b då det gick snett och att väst inte insåg att Afghanistan 2001 inte var en stat med europeisk måttstock.
– Uppsåtet varierade inte bara mellan de länder som deltog utan också inom ett och samma land i och med att regeringar kom och gick, påpekar Halonen, och tillägger att Finlands insats också uppnådde mycket gott.
Men i december förbjöd talibanerna kvinnor att jobba i tredje sektorn. Även om FN-organisationer får fungera i Afghanistan går 70 procent av deras finansiering via lokala organisationer, som inte får fungera. Därmed kan 35 000 kvinnor inom civilsamhället inte distribu­era hjälpen.
– Vi fortsätter betala lön till kvinnorna så att de ska kunna återuppta jobbet genast då det tillåts igen. Organisationerna finns kvar och de har beredskap fastän verksamheten står stilla, säger Jaana Hirsikangas på UN Women i Finland.
UN Women i Afghanistan ska fortsätta distribuera utkomststöd, erbjuda tjänster och kvinnohus för våldsoffer och driva centrum för yrkesutbildning så snart det blir möjligt igen.

ANDRA LÄSER