Bedömare: Starkare klimatlag behöver stärkas ytterligare

Att den nya klimatlagen förses med etappmål och att den stärker klimatpanelens position är steg i rätt riktning. Lagen kunde ändå med fördel gå ännu längre, bedömer experter.

Markanvändningssektorn, det vill säga bland annat hur vi brukar skogen, inkluderas i den nya klimatlagen. Den är starkare än den förra, men kunde vara ännu starkare, säger bedömare.
När regeringen i torsdags enades om det förslag till ny klimatlag som ska träda i kraft i sommar var klimatminister Emma Kari (Gröna) stolt. Hon påpekade att den nya lagen, som är regeringens grövsta klimatpolitiska verktyg, är starkare än den nuvarande. Bland annat slår den fast utsläppsmål för 2030, 2040 och 2050, utöver att den slår fast att Finland ska vara klimatneutralt 2035.
De här förändringarna är bra, men samtidigt ett slags minimum för att lagen ska hålla måttet, anser bedömare som HBL talat med.
– Det är ytterst viktigt att lagen förnyas, att etappmålen skrivs in i den och att markanvändningssektorn inkluderas, men reformen kunde ha varit ännu tuffare. Jämför man med den brittiska klimatlagen är Finlands nuvarande klimatlag en blek kopia. Den nya klimatlagen är bättre, men matchar fortsatt inte den brittiska, säger Kati Kulovesi, professor i internationell rätt och internationell miljörätt vid Östra Finlands universitet.
Hon är nöjd med att regeringen regelbundet måste följa upp och rapportera utvecklingen av utsläpp och kolsänka, för att Finland ska hålla den kurs som behövs för att nå etappmålen och slutmålet. Däremot hade det varit bättre om lagen enligt brittisk modell hade slagit fast att ett oberoende expertorgan, snarast Finlands klimatpanel, skulle utvärdera klimatpolitikens tillräcklighet årligen. Nu ska regeringen själv stå för utvärderingen i sina årsberättelser.
– Klimatpanelen kan förstås utvärdera klimatpolitikens tillräcklighet, precis som den gjorde nyligen, men det kunde gärna stå i lagen att panelen ska göra det. Mekanismen för uppföljning av åtgärdernas tillräcklighet är fortfarande klimatlagens akilleshäl, säger Kulovesi.
Enligt lagförslaget ska regeringens årsberättelser som lämnas till riksdagen följa upp utvecklingen. Kati Kulovesi anser att det hade varit bättre om en extern expertgrupp hade stått för utvärderingen.
Bernt Nordman, klimatansvarig vid WWF Finland, tror ändå att årsberättelserna kan fungera som en viss kvalitetsgranskning eftersom riksdagen ska plöja igenom dem och eftersom de också ska riktas till allmänheten.
– Det vore ännu viktigare med en extern och oberoende utvärdering av de nya åtgärdsförslag som regeringen kommer med. Här ställer jag ett stort hopp till klimatpanelen, som får en starkare position i lagen, säger han.
Överlag bedömer Nordman att lagen är ett steg i rätt riktning, men också han hade hoppats på mer. Han är kritisk mot att den tillåter att till exempel markanvändningssektorns klimatplan kan uppdateras så sällan som vart åttonde år.
– Det är en besvikelse. Varje regering borde förpliktas att ta ansvar för att stärka kolsänkan, säger han.
Regeringen lyckades inte enas om hur till exempel folkrörelser ska få rätt att pröva regeringens klimatåtgärder i domstol om de bedömer att de är otillräckliga. Kati Kulovesi anser att regeringen, som den nu lovar, måste komplettera lagen med bestämmelser om det här i samband med en ny beredning på hösten.
– Det är ytterst viktigt, annars blir lagen inte tillräckligt stark, säger Kulovesi.
Bernt Nordman håller med. Lagen måste tillåta att civilsamhället hävdar sig om det verkar som att regeringen inte tar klimatarbetet tillräckligt seriöst.
– Det är otroligt viktigt för oss, säger han.
Läs också: Nästa eldprov för regeringens samstämmighet – klimatlagen ska skipa rättvisa över generationer.
ANDRA LÄSER