Dags för junior-VM: Minns du de blåvita guldfesterna – och ett episkt dunderfiasko?

JVM 1987 bjöd på en av de mest absurda avslutningarna på en ishockeyturnering någonsin. Turneringens sista match mellan Sovjetunionen och Kanada urartade totalt då 33.53 spelats. Ett slagsmål bröt ut vilket satte i gång ett märkligt händelseförlopp då bägge lagens samtliga spelare rusade ut på isen för att delta i kaoset.

Arrangörerna släckte ljusen i hallen, vilket inte hjälpte, och till slut krävdes den tjeckoslovakiska milisens ingripande för att få stopp på fiaskot. Jätteslagsmålet ledde till att båda lagen diskvalificerades och Finlands U20-herrar korades till juniorvärldsmästare för första gången någonsin.

Visserligen var Finland ytterst nära guldet redan före slagsmålet: i den avslutande turneringsdagens sista match slog Finland Tjeckoslovakien med 5–3 vilket betydde att kanadensarna hade behövt en fem måls seger över det underpresterande sovjetiska landslaget för att kamma hem guldet.

Hemma-JVM och en splitterny arena i Böle. Ett Finland med framtida NHL-lirare som Niklas Hagman, Niko Kapanen och Olli Jokinen tog turneringen med storm och ångade på till slutspelet som gruppvinnare. I kvarten krossades Kazakstan (14–1), i semin blev det spännande mot Schweiz (2–1) och finalen mot Ryssland blev sedan en klassiker.

1–1, förlängning och nästan 14 minuter spelat. Jokinens fladdrande puck träffar Hagmans byxben och pucken studsar vidare in i nätmaskorna. Inte det vackraste, men nog det skönaste finländska JVM-målet dittills.

För regerande femfaldiga mästaren Kanada var turneringen ett bottennapp. Laget blev utslaget i kvartsfinal. Ett lika dåligt titelförsvar fick JVM vänta på i 19 år. Men mer om det senare.

Sexton långa år hann gå innan det ishockeytokiga finländska folket skulle få se sina juniorlejon i final igen. 2011 hade herrlandslaget satt stopp på sin evighetslånga, likaså 16-åriga, guldtorka och nu skulle en ny generation göra det samma med U20-landslaget.

Fantastiska Teuvo Teräväinen (2+13 poäng på sju matcher) agerade speldirigent då Finland grejade Tjeckien (5–3) i kvarten före man mosade Kanada (5–1) i semin i Malmö. Och vips var allt upplagt för en drömfinal mellan värden Sverige och grannen Finland.

Teräväinen spelade fram till ett blixtmål (och resten av finalens finländska mål) av Esa Lindell 28 sekunder in i finalen men Sverige kvitterade både till 1–1 och till 2–2 i powerplay. De siffrorna stod också efter sextio minuter.

 I förlängningen skrev Rasmus Ristolainen ner sitt namn i finländsk ishockeyhistoria då han nappade upp pucken i anfallszonen och fräckt åkte mot mål där han petade in den matchvinnande pucken.

Efter ett misslyckat titelförsvar i Nordamerika fick Finland chans på revansch på hemmaplan i Helsingfors med ett alldeles förfärligt stjärnspäckat manskap. Mikko Rantanen, Jesse Puljujärvi, Sebastian Aho, Patrik Laine, Roope Hintz – listan bara fortsätter. Ett gäng blivande NHL-stjärnor, helt enkelt.

I gruppspelet föll man mot Ryssland men annars tuffade segertåget på snyggt. Kvartsfinalen mot Kanada blev en berg- och dalbana som bjöd på elva fullträffar. Finland låg under med 0–2 samt 2–3 och tappade sedan både sin 4–3- och 5–4-ledning. Laines powerplaymål sent i tredje perioden blev mål nummer elva och Finland var klart för en finalrepris från 2014 i semifinalskedet.

Också den gången orsakade Finland svenskarna hjärtesorg och gick till en ny hemmafinal mot Ryssland – precis som 1998.

I en av de galnare JVM-finalerna knep Finland ledningen tack vare tre mål i tredje perioden men Helsingforsarenan tystnade bara sex sekunder före slutsignalen på grund av en rysk kvittering.

Final och förlängning – igen. Före förlängningen gav finlandssvenska grovjobbaren Kasper Björkqvist en oförglömlig tv-intervju till svenska TV4 där han med ett brett leende konstaterade att det inte lönar sig att deppa på grund av ett sent baklängesmål. Resten är historia.

93 sekunder in i förlängningen lurade Kasperi Kapanen bort det ryska försvaret, gick köksvägen och satte i gång en ny guldfest i Helsingfors.

Dags för lite sunkigare ishockeyhistoria. Aldrig i hela JVM-historian har ett lag stått för ett så misslyckat titelförsvar som Finland gjorde i Montreal 2017. Gruppspelet inleddes med tre raka förluster mot Tjeckien (1–2), Danmark (2–3) och Sverige (1–3) och då den sista gruppspelsmotståndaren Schweiz vände ett 1–4-underläge mot danskarna till en straffläggningsseger var det klart att världsmästaren tvingas spela nedflyttningskval.

Där blev det två segrar över Lettland och Finland kom nia i turneringen.

Och så ännu ett stycke finländsk ishockeyhistoria i form av en bruten förbannelse. JVM 2019 var den 19:e turneringen som spelades i Nordamerika och hittills var Finlands saldo ynka tre bronsmedaljer: 1982, 2003 och 2006.

Gruppspelet i Victoria gav inte några värst positiva signaler med planenliga segrar över Kazakastan och Slovakien men förluster mot Sverige och USA.

Allt tydde på kvartsfinalsorti mot guldfavoriten Kanada och i 59 minuter såg det illa ut då värden ledde med 1–0. Men 47 sekunder före slutsignalen var turen på finländarnas sida. Eeli Tolvanen försökte desperat sopa en puck mot mål från minusvinkeln och pucken studsade sedan via Aleksi Heponiemis benskydd – fortfarande i minusvinkeln – in i mål via den kanadensiska målvakten. 

Efter en kanadensisk straffmiss och heroiskt finländskt försvarsspel förstörde Toni Utunen Kanadas hemma-VM genom att sätta 2–1 i förlängningen. Samtidigt skrällde Schweiz mot gruppvinnaren Sverige, vilket betydde att Finland tackade och bockade för ett ”lättare” semifinalmotstånd. 6–1 över Schweiz betydde final mot USA.

I en dramatisk final tappade Finland 2–0 till 2–2 i tredje perioden men en 17-årig Kaapo Kakko tryckte in ett gyllene mål då en och en halv minut återstod. 3–2 och Finland blev juniorvärldsmästare för första gången någonsin på nord­amerikansk mark.